Bredbandsforum undersöker intresset för samhällsmaster
15 september 2022
Mobilmaster som är helt eller delvis offentligt finansierade kallas även för samhällsmaster. I många områden saknas kommersiella förutsättningar för operatörer att förbättra mobilnätens täckning och kapacitet. Men kanske kan hjälp från offentliga aktörer, i form av exempelvis ekonomiska bidrag eller tillgång till mastfundament, fiber eller el, leda till att nya mobilmaster etableras i dessa områden.
Bredbandsforum utreder just nu hur stort intresset för samhällsmaster är runt om i landet – och om frågan kan bli en viktig del i det framtida strategiska arbetet för att främja bredbandsutbyggnad. I denna första artikel berättar vi om några driftsatta samhällsmaster och vilka erfarenheter som kan dras från dessa exempel. I kommande artiklar berättar vi mer om planerade samhällsmaster och andra lösningar för en förbättrad mobiltäckning runt om i Sverige.
Brommös samhällsmast – Mariestad
Vi börjar med att besöka ön Brommö där Mariestads kommun med hjälp av region Västra Götaland har etablerat en samhällsmast. Målet med projektet var främst att åtgärda problem med mobiltäckning på sjön runt ön, särskilt under turistsäsongen. Men masten beräknas även hjälpa kommunen och regionen att uppnå antagna mål om digitalisering och bredbandsutbyggnad.
Genom en god kontakt med mobiloperatörer har kommunen lyckats säkerställa att den nya masten etablerades där ingen marknadsmässig utbyggnad förväntas ske. Operatörerna har även fått lämna synpunkter på mastens placering, i syfte att säkerställa att den så effektivt som möjligt förbättrar yttäckningen i området. Såväl en undersökning bland boende och besökande, och mobiloperatörernas täckningskartor, visade att täckningen i området var minst sagt bristfällig innan samhällsmasten togs i bruk. Masten har sedan 2021 förbättrat mobiltäckningen både på och runt Brommö och grannön Torsö markant.
Allmän information
- Mastens höjd är 48 meter
- Masten är finansierad av Mariestads kommun och Västra Götalands regionen i samverkan.
- Samhällsmasten ägs på sikt av den entreprenör som vann anbudsgivningen för byggnation.
- Kostnaden för en mobiloperatör att inhysa sig i samhällsmasten är en årlig hyra på 13 000 kr. Då ingår inplacering av utrusning i bod samt rätt att placera 3 panelantenner i antennbärare.
- En kalkyl genomfördes av den långsiktiga affärsmässigheten inklusive investeringskostnader, driftskostnader och inplaceringsavgift. Kalkylen säger att minst 3 operatörer behöver vara inplacerade i masten för att uppnå affärsmässighet.
- I dagsläget är en operatör representerad med inplacering i samhällsmasten.
Rockesholms samhällsmast – Hällefors
I Hällefors i Örebro län finns behandlingshemmet Rockesholm. När kopparledningarna i området nedmonterades behövde intressenterna och de boende i området snabbt hitta en lösning som kunde förse t ex behandlingshemmet med en snabb och stabil uppkoppling. Mobiloperatörernas befintliga täckning i området räckte inte för att leverara 4G eller 5G med god kapacitet. Däremot fanns det fiber draget till den gamla telestationen i området. Kommunen initierade därför tillsammans med en entreprenör ett projekt för att få till stånd en samhällsmast.
Kommunen lyckades tidigt engagera både boende och företagare i området, och många hushåll som sedan länge gett upp hoppet om att få köpa en fiberanslutning såg möjligheten att genom samhällsmasten ändå kunna få en snabb och stabil uppkoppling. Då ingen mobiloperatör valde att placera sig i masten fanns inte möjligheten att använda sig av frekvensband med goda utbredningsegenskaper. Tyvärr stötte projektet därför på en utmaning vid leverans av snabbt trådlöst bredband i vissa frekvensband – fri sikt. Trots att mastens höjd är 60 meter hade endast hälften av de intresserade hushållen "line-of-sight" till samhällsmasten – en förutsättning för att kunna koppla upp sig. De företag och hushåll som lyckades få till fri sikt genom att exempelvis fälla träd åtnjuter nu en bredbandsanslutning med höga hastighet och kapacitet. Samhällsmasten i Rockesholm är ett exempel på hur det i vissa fall kan krävas både engagemang och finansiering från just hela samhället i ett område. Här har verkligen alla – företagen på orten, fastighetsägare och boende, Länsstyrelsen i Örebro, entreprenören och kommunen bidragit till att hålla Rockesholm uppkopplat.
Allmän information
- Mastens höjd är 60 meter.
- Viktig infrastruktur fanns på plats; fiber, el och ett väl tilltaget fundament.
- Kunder i området förses med en radiolänklösning för 100/100 Mbit/s och möjlighet att uppgradera.
- Installationskostnad för boende och verksamheter om 25 000 kr har gett intäkter om 275 000 kr.
- Ytterligare finansiering har kommit från länsstyrelsen (533 000 kr), Hällefors kommun (100 000 kr), entreprenören (375 000 kr) och behandlingshemmet (58 000 kr).
- Samhällsmasten förbättrar i dagsläget inte yttäckningen i området. Det finns dock utrymme för mobiloperatörer att på sikt etablera sig i masten.
Selaöns samhällsmast – Strängnäs
Till sist besöker vi Strängnäs och vackra Selaön. Boende och företagare på grannön Ringsön har fram tills för ett år sedan då samhällsmasten togs i bruk alltid haft dålig mobiltäckning. Trots riktantenn har det varit svårt att surfa och jobba hemifrån – och omöjligt att strömma video. Strängnäs kommun har ambitiösa mål för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning och initierade därför ett samhällsmast-projekt tillsammans med en mobiloperatör. Precis som i tidigare exempel involverades operatörerna som fick beskriva sina planer för framtida utbyggnad. Finansiering för att på kommersiell grund etablera en mast fanns inte, och kommunen gick därför in med ett ekonomiskt stöd som fick vågskålen att tippa över.
Samhällsmasten på Selaön ger både bättre yttäckning i området runt öarna, och används för att leverera bredband genom "fast trådlöst bredband" (även kallat Fixed Wireless Access - FWA). Den har gett boende och företagare på två öar där byggnation av fiber inte visat sig vara möjligt en alternativ väg till ett snabbt och stabilt bredband.
Allmän information
- Mastens höjd är 42 meter – man kunde inte bygga en högre mast då det finns en flygzon i området.
- Installationskostnad för fast trådlöst bredband är 7200 kr.
- Datahastigheter om 100/10 Mbit/s garanteras kunder i området. Det finns god kapacitet för tillkommande kunder.
- Mobiloperatörers nyttjande av masten är reglerat genom hyresavtal.
- Projektet överkom många utmaningar i form av exempelvis oklarheter om bygglov, relation med markägare, skälig hyra för inplacering, och hur man får till stånd de praktiska förutsättningarna som el och annan infrastruktur.
Detta var ett nedslag i de exempel som Bredbandsforum kommer beskriva i vår kommande Färdplan för måluppfyllelse 2025. I en kommande artikel berättar Bredbandsforum om ett antal planerade samhällsmaster runt om i landet.
Bakgrund
Den nationella bredbandsstrategin är tydlig med att ett helt uppkopplat Sverige förutsätter att det finns kompletterande sätt att ansluta hushåll och företag till snabbt och tillförlitligt bredband. Detta för att minimera antalet som inte bara kommer sakna fiber – utan riskerar att sakna någon form av höghastighetsbredband överhuvudtaget.
Nationella, regionala och kommunala målsättningar hänvisar främst till teknikutvecklingen inom trådlös bredbandsinfrastruktur och satellitkommunikation som en del av lösningen. Men idag finns inga indikationer på att marknadsaktörerna på kommersiell grund kommer kunna erbjuda höghastighetsbredband via mobilnätet till alla som inte är anslutna till fibernätet. Det skulle krävas tusentals nya sändarplatser runt om i landet.
Kan så kallade samhällsmaster vara en del av lösningen?
Redan 2015 identifierade Post- och telestyrelsen (PTS) samhällsmaster som en möjlig lösning på problem med bristfällig mobiltäckning i exempelvis turist- och fritidsområden, runt vägar, och för vissa enskilda hushåll och arbetsställen utanför tätorter. Samtidigt var myndigheten tydlig med att det kan medföra höga kostnader och vara ett komplicerat projekt att få till stånd en samhällsmast i många av de områden som kunde vara aktuella – bland annat eftersom att det saknas grundläggande infrastruktur. Det är inte bara det faktum att kundunderlaget är litet som försvårar för operatörerna, det saknas t ex även el och fiber. PTS kartläggning visade att så väl offentliga som privata aktörer var intresserade av konceptet, men samtidigt avvaktande.
Många år senare kan vi nu konstatera att samhällsmaster inte är en vanlig lösning på den svenska marknaden. Befintliga och planerade samhällsmaster är få, och koncentrerade till södra Sverige. Men problemen med bristfällig täckning och kapacitet i de områden PTS identifierade 2015 är inte lösta. Under 2022 utreder därför Bredbandsforum det aktuella intresset för samhällsmaster runt om i Sverige i syfte att kunna bedöma konceptets roll i det framtida strategiska arbetet med att främja bredbandsutbyggnad.