Samhällsmastens framtid?

22 november 2022

Mobilmaster som är helt eller delvis offentligt finansierade kallas även för samhällsmaster. I många områden saknas kommersiella förutsättningar för operatörer att förbättra mobilnätens täckning och kapacitet. Men kanske kan hjälp från offentliga aktörer, i form av exempelvis ekonomiska bidrag eller tillgång till mastfundament, fiber eller el, leda till att nya mobilmaster etableras i dessa områden.

Bredbandsforum utreder just nu hur stort intresset för samhällsmaster är runt om i landet – och om frågan kan bli en viktig del i det framtida strategiska arbetet för att främja bredbandsutbyggnad. I denna fortsättning på vår första artikel om samhällsmaster berättar vi om några planerade samhällsmaster och andra lösningar för en förbättrad mobiltäckning runt om i Sverige.

Storbrändön – Lule skärgård

Luleå kommun och region Norrbotten deltar i projektet Rural ICT Testbed – #Fulltäckning – som utforskar olika möjligheter för att förbättra mobiltäckning och minska den ökande digitala klyftan mellan landsbygder och urbana miljöer. I Luleås skärgård har boende och besöksnäringen länge upplevt problem med kapacitet och täckning i mobilnätet. Som i många andra skärgårdsområden mångdubblas antalet användare på sommarhalvåret. Ett hundratal fastboende får då sällskap och tusen fritidsboende och tiotusentals båtresenärer. Olika praktiska problem uppkommer när exempelvis redarnas betalterminaler som kräver uppkoppling inte fungerar. Men det innebär också säkerhetsrisker för alla som rör sig i området. Att kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter även i ytterskärgården är så klart oerhört viktigt för kommunen och regionens egna verksamheter. Men man genomförde även en enkät bland fast- och fritidsboende som bekräftade att det finns ett stort intresse i att kunna beställa mobilabonnemang med högre kapacitet.

Genom att kontakta mobiloperatörerna har projektet kunnat säkerställa att det inte kommer ske någon kommersiell utbyggnad av mobilnätet i närtid. Samtidigt är en förutsättning att minst en tjänsteleverantör installerar sig i samhällsmasten – en utmaning som vi känner igen från andra samhällsmaster som redan tagits i bruk. Kommunstyrelsen har beslutat att bevilja finansiering för samhällsmasten, och Luleå kommun kommer som det ser ut nu alltså bli en av föregångarna när det gäller offentlig-privat samverkan för att förbättra mobiltäckning – tillsammans med exempelvis Mariestad, Hällefors och Strängnäs.

Allmän information

  • Mastens höjd är planerad till 30 meter, då det finns en flygzon i området är inte 48 eller 72- meters master aktuella.
  • Masten placeras på öns högsta punkt, ”Knöppeln”.
  • Fiber finns inte på ön, i stället kommer masten förbindas genom radiolänk till en basstation på fastlandet.
  • Det finns tillgång till el på ön.
  • Finansiering kommer från Luleå kommun (1 190 000 kr) och #Fulltäckning (510 000 kr).
  • Det långsiktiga ägandet och förvaltningen av masten är ännu inte utrett – en möjlig lösning är att kommunen äger masten och operatörer nyttjar den genom hyresavtal.
  • I dagsläget är en operatör intresserad av inplacering.

 

Västra Götalandsregionens bredbandsstöd

Redan 2015 identifierades samhällsmaster som ett viktigt verktyg för mobilt bredband på landsbygder i Västra Götalandsregionens ”Bredbandsstrategi 2.0”. Det är alltså inte konstigt att regionen är tidigt ute med ett eget finansiellt stöd för samhällsmaster. En kommun kan få stöd för en samhällsmast på en plats där ingen kommersiell utbyggnad kommer ske inom 3 –5 år. Masten och all infrastruktur ska också vara öppen för alla marknadsaktörer, ingen får nekas tillträde och inplacering. Till sist förutsätter stödet en god kontakt med marknadens aktörer, i slutändan ska en mobiloperatör vilja installera sig i masten och vara intresserad av att förbättra sin täckning i det aktuella området.

Om allt faller på plats så innebär stödet att kommunen och regionen samfinansierar de passiva delarna av samhällmasten med 50 procent vardera. Kommunen gör en upphandling för att teckna avtal med en aktör som bygger (eller ordnar en entreprenör som bygger), äger och driver masten under avtalsperioden. Och till sist även avtala med mobiloperatörer om mobiltäckning för området. I den förra artikeln visade vi ett exempel från Mariestad på en medfinansierad mast som redan var i drift, med det finns även ett antal projekt som nått långt i planeringen.

Munkedal

  • Munkedals kommun har tecknat avtal med ett regionalt och kommunalt bolag som ska bygga, äga och driva en samhällsmast under avtalsperioden – 15 år.
  • Masten på 72 meter kommer ge bättre täckning till områden runt Sannesjön i skogiga Sörbygden.
  • En lokal fiberförening kommer att förse masten med fiber.
  • Förhoppningen är att masten kan vara i drift innan år 2022 är slut.
  • De 1,9 mkr som master kostar finansieras som det regionala stödet bestämt till hälften av kommunen respektive regionen.

Kållandsö & Kålland

  • I Lidköpings kommun finns stora täckningsproblem runt Kålland, Kållandsö och den omkringliggande skärgården.
  • En förstudie har visat att det saknas utbyggnadsplaner på kommersiell grund och att två master skulle kunna lösa täckningsproblemen som både boende och företag upplever.
  • Skaraborgs flygflottilj F7 ligger relativt nära och därmed finns det begränsningar för att bygga allt som skulle kunna utgöra ett flyghinder.
  • Det man undersöker är i stället möjligheten att sätta upp två mindre master, endast 20 meter höga.
  • Går projektet i lås hoppas man kunna få masterna i drift under 2023.

Mark & Vara

  • I både Marks och Vara kommun har förstudier lämnats inför ett politiskt beslut om att ansöka om stöd för att få till stånd samhällsmaster.
  • Tumleberg i Vara kommun ligger inom samma flyghinderområde som Kålland och även där kan det bli tal om en mer korthuggen mast.

Sammanfattningsvis är det tydligt att det långsiktiga arbetet med att främja samhällsmaster har gett resultat i Västra Götaland.  

 

Karlstads kommun

På andra håll kan det i avsaknad av ett finansiellt stöd å andra sidan finnas mycket starka incitament för exempelvis en kommun att undersöka verktyget samhällsmast. Som på många håll i landet finns i Karlstad finns sedan många år mobiloperatörerna inplacerade i kommunens vattentorn. Vattentorn är oftast placerade på en hög plats och att placera antenner där gör att mobiloperatörerna slipper bygga en mast på platsen eller i närheten, och kommunen kan se t ex inplaceringsavgift och hyra som en extra inkomst för att täcka drifts- och underhållskostnader. För att inte tala om att det är viktigt för både kommunens egna verksamheter som medborgare och företag att mobilnäten fungerar så bra som möjligt.

Det finns dock utmaningar med lösningen. Då en del vattentorn anses vara skyddsobjekt kan det finnas höga krav på vem som får tillträde, underhåll och säkerhet för att hindra inbrott och sabotage eller annat som kan påverka dricksvattnet. Det finns många direktiv, lagar och föreskrifter som vår dricksvattenproduktion och dess anläggningar lyder under, och inom det tolkningsutrymme som dessa lämnar så kommer vissa fram till att det är lämpligt att tillåta inplacering av antenner och teknikbodar och annat vid vattentorn – andra inte.

Varför denna långa utläggning om vattentorn? Jo – i Karlstad har nu kommunen bestämt att det inte är lämpligt att externa parter har tillträde till kommunens vattentorn framöver. Mobiloperatörernas avtal ska därför successivt sägas upp. Kommunen tar dock frågan om mobilnätens täckning på allvar och har bestämt att ge förvaltningen i uppdrag att utreda och projektera för upp till fem nya mobilmaster för att ersätta den förlust i täckning och kapacitet som åtgärden kan medföra. Och om fler kommuner väljer att skärpa säkerheten kring sina dricksvattenanläggningar och tolka lagar och föreskrifter mer restriktivt än innan är det föredömligt att som i Karlstad agera proaktivt för att ändå bibehålla mobilnätens täckning och kapacitet.

Detta var ett nedslag i de exempel som Bredbandsforum kommer beskriva i vår kommande Färdplan för måluppfyllelse 2025. I slutrapporten kommer ni kunna ta del av Bredbandsforums utredning och rekommendationer kring samhällsmaster i det framtida strategiska arbetet med bredbandsutbyggnad i hela Sverige.

Bakgrund

Den nationella bredbandsstrategin är tydlig med att ett helt uppkopplat Sverige förutsätter att det finns kompletterande sätt att ansluta hushåll och företag till snabbt och tillförlitligt bredband. Detta för att minimera antalet som inte bara kommer sakna fiber – utan riskerar att sakna någon form av höghastighetsbredband överhuvudtaget.

Nationella, regionala och kommunala målsättningar hänvisar främst till teknikutvecklingen inom trådlös bredbandsinfrastruktur och satellitkommunikation som en del av lösningen. Men idag finns inga indikationer på att marknadsaktörerna på kommersiell grund kommer kunna erbjuda höghastighetsbredband via mobilnätet till alla som inte är anslutna till fibernätet. Det skulle krävas tusentals nya sändarplatser runt om i landet.
Kan så kallade samhällsmaster vara en del av lösningen?

Redan 2015 identifierade Post- och telestyrelsen (PTS) samhällsmaster som en möjlig lösning på problem med bristfällig mobiltäckning i exempelvis turist- och fritidsområden, runt vägar, och för vissa enskilda hushåll och arbetsställen utanför tätorter. Samtidigt var myndigheten tydlig med att det kan medföra höga kostnader och vara ett komplicerat projekt att få till stånd en samhällsmast i många av de områden som kunde vara aktuella – bland annat eftersom att det saknas grundläggande infrastruktur. Det är inte bara det faktum att kundunderlaget är litet som försvårar för operatörerna, det saknas t ex även el och fiber. PTS kartläggning visade att så väl offentliga som privata aktörer var intresserade av konceptet, men samtidigt avvaktande.

Många år senare kan vi nu konstatera att samhällsmaster inte är en vanlig lösning på den svenska marknaden. Befintliga och planerade samhällsmaster är få, och koncentrerade till södra Sverige. Men problemen med bristfällig täckning och kapacitet i de områden PTS identifierade 2015 är inte lösta. Under 2022 utreder därför Bredbandsforum det aktuella intresset för samhällsmaster runt om i Sverige i syfte att kunna bedöma konceptets roll i det framtida strategiska arbetet med att främja bredbandsutbyggnad.