Byanät - Lösning för landsbygdens bredbandstillgång?

Publicerad 2012-11-13

Antalet byanät har ökat markant i Sverige. En växande utmaning ligger i att hitta affärsmodeller för att äga, driva och förvalta dessa nät.  

Bredbandsforum har tillsatt en Byanätsgrupp med Åsa Odell från LRF som ordförande för att uppmärksamma de utmaningar byanäten står inför. Den 23 oktober höll gruppen en workshop för att diskutera möjligheter och hot för bredbandstillgång på landsbygden. Ett 40-tal experter och intressenter hade bjudits in för att spegla mångfalden av perspektiv.

Idag finns stora skillnader mellan olika delar av landet och en rad olika affärsmodeller tillämpas. Modellerna som ofta har en geografisk koppling skiljer sig åt i såväl ansvarsfördelning mellan aktörer som hur själva byggnationen ska gå till. Diskussionen under workshopen blev livlig med ett stort engagemang från samtliga deltagare. Genom de samtal som fördes blev det tydligt att det finns såväl för- som nackdelar med ägande och förvaltning av byanät i egen regi.

Även om någon konsensus inte kunde nås var det tre perspektiv som särskilt lyftes fram:

För det första finns det en efterfrågan på en samlad resurs som kan fungera som ”helpdesk” och ge ekonomisk, teknisk och juridisk rådgivning till byanät. En byanätsorganisation vore en tänkbar målbild, det gäller dock att organisationen inte byråkratiserar byanätsarbetet

För det andra är bör frågan om ägande och förvaltning ses som två separata frågor. Medan förvaltning och drift bör hanteras av en professionell aktör är ägandefrågan mer öppen för diskussion.

För dt tredje finns en uttalad farhåga att de villkor som ställs på nätägare vad gäller robusthet, dokumentation och datalagring kan bli övermäktiga för byanäten.

Samlad dokumentation från workshopen finns tillgängligt här