Förslag från Bredbandsutredningen: Öronmärk pengar till bredband

Publicerad 2013-06-12

Det svenska stödet för bredbandsutbyggnad på landsbygden har fungerat bra och skapat ökade möjligheter för bredband i hela landet. Ett delbetänkande från Bredbandsutredningen visar att involveringen av civilsamhället med en hög grad av engagemang och lokalt ledarskap har varit en framgångsfaktor. Så långt som möjligt bör dock avsatta medel inom strukturfonderna och landsbygdsprogrammet öronmärkas till området.

Utbyggnaden av bredband på landsbygden är en utmaning för Sverige. En statlig utredning, ”Bredbandsutredningen”, har därför fått i uppdrag att undersöka hur den nationella politiken fungerat i praktiken. Utredningen som presenterat ett delbetänkande kan nu konstatera att politiken i stort fungerat som avsett. Inte minst har bredbandsstöden gjort att marknadskrafterna lockats att investera även utanför tätbefolkade kommersiella områden. En framgångsfaktor i modellen har utgjorts av ett lokalt ledarskap, där de boende själva involveras och engageras för att säkerställa en hög anslutningsgrad och att varje investerad krona räcker så långt som möjligt. Många viktiga insatser har gjorts på frivillig basis, vilket innebär att kostnaderna för det offentliga har kunnat hållas på förhållandevis låga nivåer.

Utredningen visar också att den regionala och kommunala nivån ökat sin aktivitetsgrad på bredbandsområdet. En tydlig indikator på detta ges av att allt fler län och kommuner har tagit fram digitala agendor och bredbandsstrategier. Bredbandsfrågan har på detta sätt hamnat på dagordningen och blivit en central del i arbete för utvecklings- och konkurrenskraft.

För att ytterligare höja effektiviteten i den nuvarande bredbandspolitiken lyfter utredningen fram en rad förbättringsförslag. Bland annat föreslår man att:

  • regelverket runt bredbandsstöd kan bli tydligare
  • det behövs tydligare nationella riktlinjer
  • det behövs bredbandskoordinatorer
  • ansvaret för utförandet av marknadsanalyser inte bör ligga på byalagen

Utredningen föreslår också en ny roll för PTS som expertmyndighet, vilket bland annat skulle innebära att länsstyrelserna tar över ansvaret för medfinansieringsmedel.

Utredningen framhåller också vikten av att så långt möjligt öronmärka de medel som avsatts till bredbandsutbyggnad, eftersom erfarenheten visar att detta minskar osäkerheten kring hur stora belopp som faktiskt är tillgängliga att söka.

Patrik Sandgren från Bredbandsforums kansli har deltagit som expert i bredbandsutredningen.

Läs bredbandsutredningens delbetänkande