700 skäl för samverkan

Publicerad 2014-03-12

För två veckor sedan fattade regeringen beslut om att tidigarelägga tilldelning av frekvenser i 700-bandet till april 2017. Arbetsgruppen för Mobilt bredband i hela landet pekade i sin slutrapport på behovet av god tillgång till spektrum i låga frekvenser med goda utbredningsegenskaper, och detta beslut från regeringen kommer definitivt att kunna leda till ökad täckning och kapacitet i trådlösa internettjänster.

Men innebär beslutet att man nu kan sitta still i båten? Kommer de aktuella spektrumlicenserna att förenas med täckningskrav som gör att hela landet får den täckning och kapacitet man som användare önskar?

Den aviserade tilldelningen av frekvenserna i 700-bandet bör ses som en morot. Som en följd av tilldelningen kommer de mobila bredbandsnäten kunna byggas ut och uppgraderas i en snabbare takt. Men det kommer fortsatt behövas ytterligare insatser i områden där kundunderlaget är litet. Offentliga aktörer bör redan nu ta initiativ till att förbereda goda förutsättningar för utbyggnad, som beskrivs i slutrapporten från arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet, och därigenom säkerställa att man drar största möjliga nytta av tilldelningens effekter. Detta kommer krävas för att förmå operatörerna att exempelvis etablera ytterligare en site i ett vitt område, d.v.s. där täckningen och kapaciteten har identifierats som svag.

Det är alltså dags att på allvar öka insatserna för att främja samverkan och samarbete. Men det är inte enbart upp till offentliga aktörer att skapa goda förutsättningar för utbyggnad. Också privata och statliga aktörer behöver dra sitt strå till stacken. På regional och lokal nivå har man dock störst möjlighet att skapa de plattformar för dialog och samverkan som kommer att vara avgörande för effektiviteten i utbyggnaden. Det är därför glädjande att se att flera län och regioner – bl.a. Dalarna, Kronoberg och Jämtland – redan är i gång med detta arbete och att fler är i startgroparna.

Arbetsgruppen för Mobilt bredband i hela landet presenterade i sin slutrapport ett flertal förslag som kan bidra till att målen i bredbandsstrategin nås och den ökade efterfrågan tillgodoses, dessa tål att upprepas:

  • transparenta och målinriktade täckningskrav samt reservationer av medel i enlighet med den process som genomfördes i tilldelningen av frekvenserna i 800-bandet.
  • ett statligt stöd för etablering trådlös bredbandsinfrastruktur, t.ex. av master i områden med litet kundunderlag, via teknikneutrala program för bredbandsstöd.
  • goda förutsättningar för utbyggnad, i synnerhet där det kommersiella intresset för etablering är mindre. Det kan t ex handla om kommunal planering och kommunala tillståndsprocesser. Det handlar också om villkor för tillträde till kommunalt, privat och statligt ägd mark, lokaler eller infrastruktur.
  • bättre koordinering både inom och mellan kommuner, samt genom aggregerad behovsanalys och samordning av olika ägare av förutsättningar för utbyggnad på regional och lokal nivå.
  • Bredbandskoordinatorer regionalt och lokalt föreslås få nyckelroller i privat-offentlig samverkan. Operatörerna förutsätts bidra till denna samverkan genom egna koordinatorer.

Att bygga samhällsmaster i enlighet med den norska Haga-modellen  kan vara en lösning i prioriterade områden för ökad täckning och kapacitet, exempelvis vid större vägar med betydande trafik för transport- och besöksnäring. Den norska modellen innehåller finansiellt stöd. Framgångsfaktorn i modellen är dock långt vidare än själva stödet - alla har något att vinna på att bidra till det gemensamma målet; bättre mobilt internet.

Se också den samverkansmodell som arbetsgruppen redogjorde för i sin slutrapport: