10 röster om bredband - Åsa Odell, LRF

Publicerad 2014-07-08

Bredbandsforums kansli besökte i år Almedalsveckan, där vi bland annat har diskuterat bredbandsinfrastruktur med företrädare för intresseorganisationer och företag. I denna intervjuserie från Almedalen ger några av dessa företrädare sin syn på bredbandsfrågan och vad som behöver göras för att vi ska kunna uppnå regeringens bredbandsmål.

Dagens intervju är med Åsa Odell, styrelseledamot i Lantbrukarnas Riksförbund och medlem Bredbandsforums styrgrupp!

Hej Åsa! Vad gör du och LRF här i Almedalen för att få upp bredbandsinfrastruktur på agendan?

– LRFs slogan inför valet och vad vi fokuserar på här i Almedalen är att ”Sverige är större än storstan”. Att landsbygdsfrågorna blir en valfråga är jätteviktigt, eftersom en levande och fungerande landsbygd är en förutsättning för hela Sveriges tillväxt. Bredband är ett av de tre tydliga förslag vi lägger för att underlätta företagandet och livet på landsbygden. Vi vill se till att hela landsbygden har tillgång till bredband med hastigheten 100 Mbit/s senast år 2020. I dag har bara 8 procent av landsbygden bredband med 100 Mbit/s.

– En viktig punkt på vårt seminarium i Almedalen var redovisningen av en undersökning vi gjort, där vi tagit reda på vilka frågor som faktiskt är viktigast för våra medlemmar. Infrastruktur och bredband ligger högt. Så när vi på LRF försöker lyfta landsbygdsfrågorna, följer också bredband med. Det är centralt för företagandet och livet på landsbygden.

– Vad som är bra med Almedalen är också att man har chansen att prata med personer som vi tycker borde tänka mer på landsbygdsfrågorna. Det kan vara kommunpolitiker, riksdagsledamöter, eller andra beslutsfattare.

Det har hänt mycket på bredbandsområdet de senaste åren! Enligt PTS Bredbandskartläggning har 57 procent tillgång till bredband med 100 Mbit/s, och 99 procent till 4g. Hur har LRF bidragit till utvecklingen?

– Vi har använt hela vår organisation för att främja bredbandsfrågan. Vi finns ju i form av lokalavdelningar i hela landet, och har t ex kunnat vara med och stötta byalagen. Men även om man tänker på den lokala eller regionala politiken, har vi varit på och pushat frågorna framåt. Som sagt så lyfter vi landsbygdsfrågor, alltså även bredband!

Ute på landsbygden är LRF en tydlig kontaktväg, i nästan alla byar finns det folk som är medlemmar hos oss. De vet att man kan få hjälp och stöd. Vi har sett att informationsbehovet har varit och fortfarande är enormt stort. Några tydliga exempel på LRFs bidrag är att vi var med och tog fram både den första och den andra guiden för byalag som ska bygga bredband.

– Att jag var ordförande och ledde arbetet i Bredbandsforums Byanätsgrupp är ett annat exempel på den typen av punktinsatser vi gör i frågor som är viktiga för oss.

Vilka utmaningar står vi inför om vi ska kunna bygga mer bredband till landsbygden fram till 2020?

– Pengar är viktigt. Så långt ut kommer marknaden inte att nå själv, och vi behöver få ut en stadig ström av pengar till bredbandsinitiativen på landsbygden. Till exempel via landsbygdsprogrammet. Det får inte bli osäkert för byalagen, ska vi kunna ta tillvara på det lokala engagemanget behöver de som ger sig in i ett sånt här projekt veta att de kan få hjälp och stöd. I pengar och annat.

– En utmaning är också att utbyggnaden bygger så mycket på lokala initiativ och det lokala engagemanget. För att ta tillvara på det, och också öka engagemanget i fler delar av landet, är samordningen jätteviktig. Förslaget om en byanätsorganisation som kan samla ihop både de som ska bygga men också de som har byggt är viktigt. En sådan organisation kan också få till ett erfarenhetsutbyte, så att byalagen slipper uppfinna hjulet om och om igen, något som jag tycker saknas idag.

Hur kan LRF bidra till att överkomma utmingarna, och vad blir nästa steg?

– LRF kan både organisera landsbygden, men också vara en blåslampa. Genom vår lokala närvaro kan vi hjälpa byalagen att organisera sig, och kommunerna att engagera sig. Det vi måste jobba hårt på framöver är att göra det enklare för folk ute i byarna. Tröskeln är för hög idag. Eldsjälarna har klarat det hittills, men när även de starkaste eldsjälarna tycker det är svårt, så kommer inte alla att klara det framöver. Där blir byanätsorganisationen jätteviktig.