Förslag på Arbetsgrupper

Här följer detaljerade beskrivningar av aktuella förslag på nya arbetsgrupper inom Bredbandsforum

  1. En landsbygdsgrupp med fokus på att ta fram en strategi för landsbygden
  2. En kommungrupp med fokus på både engagemang och processer
  3. En robusthetsgrupp med fokus på kraven i framtidens nät och tjänster
  4. En digitaliseringsgrupp med fokus på regionala och lokala strategier
  5. En samverkansgrupp inom fem strategiska områden

En landsbygdsgrupp med fokus på att ta fram en strategi för landsbygden.

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Sammanfattning av förslaget: Arbetsgruppens syfte skulle kunna vara att ge förslag på hur utbyggnaden av landsbygden kan genomföras för att nå målen i bredbandsstrategin. Arbetet skulle också kunna innefatta en inventering av “vita områden” samt till buds stående medel för att öka effekten på de investeringar som görs.

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Skapa en fördjupad bredbandsstrategi för landsbygdens bredbandstillgång

Vad: Det behövs en fördjupning av regeringens bredbandsstrategi med avseende på hur bredbandsutbyggnaden på landsbygden bör hanteras. Oavsett om det är områden som byggs ut av marknadens aktörer eller där kompletterande offentliga initiativ är nödvändiga måste utmaningar kring landsbygdens bredbandsutbyggnad hanteras på ett mer samhällsekonomiskt sätt. Behovet av detta förslag har blivit ännu större i och med regeringens bredbandsstrategi och täcker in både där människor bor och verkar samt där människor normalt befinner sig (fast och trådlös infrastruktur).

För att ta fram en fördjupad och handlingsinriktad strategi som kan ge ett mervärde så bör, om möjligt, följande aspekter inkluderas:

  1. En fördjupad inventering av vad utbyggnad av framtidssäkert bredband till alla bostäder och arbetsställen på landsbygden kan tänkas kosta samt diskussion om hur detta kan finansieras.

  2. En översiktlig analys som ger en bild av de hushåll och områden som inte har framtidssäkert bredband, exempelvis var dessa finns och deras socioekonomiska förhållanden.

  3. Beskrivning av olika strategier för att reducera kostnader vid utbyggnad med ett särskilt fokus på aggregerad efterfrågan.

  4. Analys av hur olika kommuner och regioner hanterar utmaningen om bredbandsutbyggnad på landsbygden och vad detta får för konsekvenser.

  5. Beskrivning av hur dålig täckning och bristande kapacitet för mobilt bredband på landsbygden kan hanteras och överbryggas.

  6. En inventering av behov av data och hastigheter hos boenden och företag på landsbygden idag, samt prognostisering av dito fram till år 2025.

  7. En analys av om planerade infrastrukturinvesteringar (exempelvis i vägar) skulle kunna bidra till att öka bredbandstillgången på landsbygden.

  8. Sondering av strategier för hantering av efteranslutningar på landsbygden inklusive en förstudie om kostnaden för detta.

  9. För- och nackdelar med en fortsatt decentraliserad ansats ”bottom up” ansats (byggnation där efterfrågan är störst) gentemot en mer samlad centraliserad ”top down” utbyggnad (byggnation för hela områden samlat).

  10. En aktivitetslista utifrån slutsatser av ovanstående.

Exempel på involverade aktörer: Regeringskansliet med stöd av Bredbandsforum, PTS, de regionala bredbandskoordinatorerna, de kommunala bredbandskoordinatorerna, samt andra intresserade och relevanta aktörer.

Hur: Regeringskansliet bör initiera arbetet exempelvis genom uppdrag till Bredbandsforum att samla relevanta aktörer, däribland PTS. Arbetet bör synliggöra och betona vikten av att den nationella strategin kompletteras med dito regionalt och lokalt.


En kommungrupp med fokus på både engagemang och processer

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Sammanfattning av förslaget: Arbetsgruppens syfte skulle kunna vara att kartlägga och jämföra data kring hur de kommunala processerna för tillståndsgivning fungerar, samt ge konkreta rekommendationer i en uppdaterad guide för kommunalt bredbandsarbete (Bredbandsguiden). Därtill skulle ett fokus kunna vara kompletterande insatser till kommuner med särskilda utmaningar.

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Uppdatera Bredbandsguiden och genomför kompletterande riktade insatser till kommuner med särskilda utmaningar.

Vad: Det finns en stor medvetenhet hos Sveriges kommuner om vikten av bredband. Hur bredbandsarbetet kan bedrivas är dock uppe för diskussion. Frågor av relevans är exempelvis vilka förväntningar som finns, vilka handlingsalternativ som står till buds och hur de lokala aktörerna bör agera för att främja bredbandsutbyggnaden? Bredbandsforum har i tidigare arbete tagit fram en bredbandsguide.[6] Denna guide skulle behöva uppdateras. Guiden ger en generell beskrivning av vilka frågor som en kommun bör engagera sig i, hur frågan löper tvärs genom organisationen, samt olika handlingsalternativ.

Det ska dock understrykas att Bredbandsguiden enbart ger en generell och gemensam grund att utgå ifrån. Kompletterande insatser (skräddarsydda och situationsanpassade) mot de kommuner som har särskilda utmaningar bedöms därför som nödvändigt för verkligt genomslag.

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum tillsammans med SKL, Stadsnätsföreningen, PTS, Upphandlingsmyndigheten, regionala och kommunala bredbandskoordinatorer och marknadens aktörer.

Hur: Bredbandsforum bör ta initiativ att samla relevanta aktörer för ett gemensamt arbete med att uppdatera och komplettera Bredbandsguiden. I arbetet bör det särskilt beaktas att guiden ska vara en handfast vägledning med beskrivande goda exempel.

I en uppdaterad version bör särskilt fokus vara att inkludera en beskrivning av

  • Hur den nationella bredbandsstrategin bör tas om hand på lokal nivå.

  • Hur en bredbandsstrategi kan realiseras med fokus på vilka kommunala processer som är viktiga att beakta för att arbetet ska bli framgångsrikt.

  • Hur kommunens olika roller, vilket inkluderar att beskriva skillnaden mellan det kommunala förvaltningsuppdraget och arbetet med att driva ett stadsnät eller annat kommunalägt bolag.

  • Hur ägardirektiv till ett stadsnät skulle kunna utformas som tydliggöra stadsnätets förhållande till kommunen och uppgift på marknaden.

  • Hur likabehandling ska värnas (dvs undvika situationer där det kan uppstå misstankar om att de egna intressena premieras).

  • Hur upphandling kan genomföras, både regionalt och lokalt, som möjliggör konkurrensutsättning genom att så många aktörer som möjligt kan delta och säkerställa öppna nät.

  • Betydelsen av aggregerad efterfrågan och hur det kan beaktas, t ex i upphandling.[7]

  • Hur möjligheten att använda parallella infrastrukturer inte ska förhindras.

  • Hur affärssekretess gentemot externa aktörer måste prövas om kommunen har dubbla intressen (som affärsdrivande stadsnät och förvaltande myndighet).

Uppdateringen skulle kunna vara en del av det uppdrag[8] som regeringen avser att ge Bredbandsforum där forumet, genom de regionala bredbandskoordinatorerna ska ge vägledning till kommunerna om hur de kan åstadkomma bredbandsutbyggnad på ett effektivt, samordnat och konkurrensneutralt sätt. Det finns också en god potential att använda resultaten från det uppdrag att öka tillgång till all kommunal infrastruktur på lika villkor som regeringen i bredbandsstrategin aviserat att PTS kommer att få.

Medan Bredbandsguiden ger inspiration är den sannolikt för generell för de kommuner som bedöms ha särskilda utmaningar[9]. Dessa bör därför också adresseras genom särskilda åtgärder. Detta arbete kommer ha skiftande karaktär beroende på situation, men bör alltid ske genom dialog mellan berörda och relevanta aktörer.

Kartlägg kommunernas processer och visa på goda exempel

Vad: Undersökning av exempelvis handläggningstider, anläggningsprocesser och kostnader för att få en faktabaserad bild av hur det ser ut i olika kommuner och visa på framgångsfaktorer

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum, SKL, de regionala och kommunala bredbandskoordinatorerna och PTS.

Hur: En tänkbar väg är att försöka sammanställa faktaunderlag genom att samla in och sammanställa såväl kvalitativa (för att förstå) som kvantitativa (för att mäta specifika parametrar) uppgifter av relevans. Med utgångspunkt ur dessa kan det sedan göras olika typer av benchmarking, diskussioner och öppna jämförelser.

Utöver ovanstående vore det även önskvärt om det gick att sammanställa goda exempel på kommuner där väl fungerande processer kring bredbandsutbyggnad gett positiva resultat på bredbandstillgången.[4] Dessa goda exempel kan vara utgångspunkt för diskussion och dialog regionalt och lokalt, tillika tjäna som inspiration.

Det bör noteras att regeringen i bredbandsstrategin aviserat att Bredbandsforum kommer att få i uppdrag att bidra till vägledning för kommunernas bredbandsutbyggnad. I strategin aviseras dessutom att PTS kommer att få ett uppdrag att studera kommunala processer vid bredbandsbyggnation, vilket innebär uppföljning och utvärderingar av hur regelverket lokalt tillämpas i praktiken. Nystartsgruppen vill betona att kommande uppdrag och insatser bör koordineras med ovanstående.

Sammanställ perspektiv från marknaden och kommunerna som synliggör hur faktorer påverkar möjligheten att göra investeringar och hitta gemensamma lösningar

Vad: Kommunerna är olika och har därför olika förutsättningar och agerar på olika sätt. Detsamma gäller för marknadens aktörer. Med utgångspunkt i data kring hur villkor och processer skiljer sig åt[5] bör dialog initieras. Det skulle underlätta om kommuner och marknadsaktörer ökar förståelsen för varandras verksamheter och verkligheter och strävar efter att hitta gemensamma lösningar. Även regeringen tar i sin bredbandsstrategi upp betydelsen av en bättre dialog mellan olika aktörer. Ett stöd för att underlätta denna dialog är en lista över faktorer som väsentligt påverkar möjligheten till utbyggnad av bredband. Listningen bör inkludera två perspektiv: ett kommunalt och ett marknadsperspektiv samt förslag på hur dessa kan jämkas samman. Hänsyn måste ta till att förutsättningarna mellan olika kommuner och olika marknadsaktörer skiljer sig åt.

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum, PTS, SKL, kommuner och marknadens aktörer.

Hur: Kommunala och privata aktörer går tillsammans igenom sina processer och diskuterar där de möts och är beroende av varandra. Därigenom kan kritiska steg identifieras och förslag på lösningar/anpassningar tas fram. Målet bör vara en tiopunktslista med faktorer för en fungerande helhetsprocess. Här inryms t ex processer vid tillståndsgivning, villkor för tillstånd och beräkningsgrunder. I arbete behöver betydelsen av hur konkurrens säkerställs på alla nivåer av värdekedjan belysas, främjas och synliggöras. Tanken är att resultatet kan vara ett stöd i lokala och regionala diskussioner, vilket i sin tur gör paketeringen av resultatet viktigt. Det kan till exempel vara en bilaga till förslaget om uppdaterad Bredbandsguide.

Utöver bredbandsområdet så finns det andra delar av den kommunala verksamheten som har tvärgående processer och som fordrar engagemang från kommunen och omfattande samarbete mellan aktörerna. Detta gäller exempelvis bostadsförsörjning och digitaliseringsområdet. Dessa områden kan fungera som inspiration för att förstå, lära och enas om hur dessa områden organiserat arbetet på ett sätt som gör att roller inte sammanblandas och likabehandling beaktas

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att analysera på vilket sätt tillståndsprocesser kan göras snabbare, och resultatet från den analysen kan med fördel inkluderas i ovanstående arbete.


En robusthetsgrupp med fokus på kraven i framtidens nät och tjänster

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Sammanfattning av förslaget: En robusthetsgrupp med fokus på kraven i framtidens nät och tjänster. Arbetsgruppens syfte skulle kunna vara att inventera dagens krav på bredbandsnäten samt hur specifikationer bör utformas för att säkerställa att utvecklingen av framtidens tjänster inte förhindras exempelvis på grund av begränsningar i nätens struktur och konstruktion.

Läs beskrivningen av Utmaningsområde Robusthet i arbetsgruppens slutrapport


En digitaliseringsgrupp med fokus på regionala och lokala strategier

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Sammanfattning av förslaget: Arbetsgruppens syfte skulle kunna vara att katalysera det arbete med digitalisering, som genomförs lokalt och regionalt, genom att ge rekommendationer på tänkbar tågordning för digitaliseringsarbetet. En aspekt skulle också kunna vara att ange exempel på hur mål inom digitaliseringsarbetet kan operationaliseras regionalt och lokalt.

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Regionala och lokala strategier i samklang med en nationell strategi behövs

Vad: Bredbandsområdet har drivits på genom att den nationella strategin brutits ned till regionala och lokala. Det har bidragit till ett större fokus på bredbandsfrågan genom att arbetet i sig skapat ett engagemang för området, höjt kunskapsnivån samt bidragit till en rad aktiviteter. Ett liknande arbete behövs för digitalisering. Arbetsgruppen föreslår därför att en insats görs för att konkreta strategier och handlingsplaner för digitalisering regionalt och lokalt tas fram (eller uppdateras). Detta arbete kommer också att ha en positiv effekt på bredbandsutbyggnaden.

Exempel på involverade aktörer: Regeringskansliet, regionförbund, länsstyrelser, kommuner, SKL, berörda myndigheter och Bredbandsforum

Hur: Regeringen har för avsikt att lansera en nationell digital strategi. Denna bör kopplas samman med förväntningar om att även regionala och lokala digitaliseringsstrategier och handlingsplaner ska tas fram. Stöd för framtagning av dessa bör komma från nationell nivå, t ex kring vilka områden som bör finnas med, exempel på planer och uppföljning etc. Inom bredbandsområdet har t ex Bredbandsguiden varit ett viktigt verktyg, vilket togs fram på nationell nivå just för att visa på vad, varför och hur. Ett liknande verktyg behöver tas fram för digitalisering. Det behövs också goda exempel på handlingsplaner och på hur arbete kan bedrivas för att införa dem.


En samverkansgrupp inom fem strategiska områden

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Sammanfattning av förslaget: Arbetsgruppens syfte skulle kunna vara att utgå ifrån fem områden som bedöms som strategiskt viktiga för bredbandsutbyggnaden och försöka att realisera och fördjupa långsiktig samverkan inom dessa.

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Initiera samverkan på fem strategiska områden

Vad: Initiera en målmedveten samverkan nationellt, regionalt och lokalt på fem strategiska områden som har stor betydelse för bredbandsutbyggnaden:

  1. bättre täckning och kapacitet för mobilt bredband, exempelvis genom samhällsmaster

  2. utbyggnad i kommersiellt svagare områden, exempelvis efteranslutningar av enskilda fastigheter

  3. rollfördelning i bredbandsarbetet mellan kommuner och regioner, exempelvis mandat och ansvar

  4. likabehandling och konkurrensneutralitet på bredbandsmarknaden

  5. åtgärder för att stärka robustheten i näten på alla nivåer, exempelvis hos slutanvändarna

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum, PTS med stöd av regionala bredbandskoordinatorer, marknadsaktörer och kommuner, m fl.

Hur: Aktörer som påverkar bredbandsutbyggnaden bör hitta en gemensam målbild i den nya bredbandsstrategin och diskutera hur samverkan kan underlätta måluppfyllnad med utgångspunkt i respektive aktörs verksamhetsområde. Fem områden bör vara prioriterade för samverkan med målet att i en nära framtid kunna initiera gemensamma aktiviteter. I sammanhanget kan det noteras att regeringen avser att ge Bredbandsforum i uppdrag att formera grupper för omvärldsanalys. Dessa grupper kan vara ett av flera verktyg för att realisera förslaget och främja samverkan på de ovannämnda fem områdena.