Förslag på Enskilda Aktiviteter

Här följer detaljerade beskrivningar av aktuella förslag på enskilda aktiviteter från Bredbandsforums arbetsgrupper

  1. Spridning av en standardiserad fiberföreningsdeklaration
  2. Handledning om hur aktörer ska arbeta med Utbyggnadslagen
  3. Inventering av informationsmaterial om bredband
  4. Upplysning om behovet att uppdatera kommunala bredbandsstrategier och tydliggörande av de kommunala bredbandskoordinatorernas uppdrag
  5. Synliggörande och intensifierat arbetet för att säkerställa elleveranser till bredbandsinfrastrukturen
  6. Informationsinsatser för att sprida konceptet Robust fiber, upplysa om krav på nätägare i lag och föreskrifter samt vikten av kvalitet (även på landsbygden)
  7. Studie av hur bredbandskoordinatorernas mandat skulle kunna stärkas
  8. Workshop om ”hur näten hänger ihop" och diskussion om vem som kan ta ansvar för helheten
  9. Uppdatering och spridning av SKLs markavtal
  10. Utredning av anmälningsplikt för byanät
  11. Workshop för att lista kommuners och marknadsaktörers uppfattning om vad som påverkar investeringar av bredband.
  12. Inspel utifrån ett bredbandsperspektiv till regeringens pågående översyn av befintlig lagstiftning som motverkar digitalisering.
  13. Ändringar av uppdrag för statliga aktörer som innehar fiber så att det tydliggörs att dessa ska bidra till bredbandsstrategins måluppfyllelse genom engagemang på svart fiber- och kanalisationsnivå.
  14. Ändringar av regleringsbrev för myndigheter som påverkar bredbandsbyggnationen i syfte att skapa ett tydligt samstämmigt uppdrag att bidra till bredbandsstrategins måluppfyllelse.

Spridning av en standardiserad fiberföreningsdeklaration

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Öka kunskapen om krav på kvalitet av bredbandsnät på landsbygden

Vad: Krav och ökad medvetenhet om behov av kvalitet på bredbandsnäten på landsbygden. Detta bör innefatta

  1. Ett gemensamt ställningstagande från Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Jordbruksverket[5], Tillväxtverket, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Boverket såväl som övriga relevanta aktörer att bredbandsnät (oavsett vem de byggs av och var i Sverige de byggs) ska följa minimikraven i Robust fiber.

  2. En standardiserad fiberföreningsdeklaration alternativt ett verktyg för självskattning (checklista) av byanätens kvalitet för att se om de uppfyller kraven som ställs i konceptet Robust fiber

Exempel på involverade aktörer: Regeringskansliet, Bredbandsforum, PTS samt förvaltningsrådet för Robust fiber.

Hur: Gruppering med berörda myndigheter initieras i syfte att nå ett gemensamt ställningstagande som kan kommuniceras ut. Informationsarbetet inom ramen för konceptet Robust fiber bör också intensifieras. Förvaltningsrådet av robust fiber bör i detta arbete bland annat ta hjälp av de aktörer som varit involverade i Robust fiber. Bredbandsforums kansli bör ges i uppdrag att ta fram en byanätsdeklaration eller verktyg för självskattning som kan spridas exempelvis via de regionala bredbandskoordinatorerna samt genom det arbete Robust fiber bedriver.


Handledning om hur aktörer ska arbeta med Utbyggnadslagen

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Läs beskrivningen av Utmaningsområde Samverkan i arbetsgruppens slutrapport


Inventering av informationsmaterial om bredband

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Inventera informationsstocken

Vad: En systematisk genomgång av relevant bredbandsinformation

Exempel på involverad aktör: Bredbandsforums kansli

Hur: Ett urval av aktörer bildar en gemensam arbetsgrupp under kansliets koordinering för att sondera exempelvis vilken information som finns tillgänglig hos olika aktörer, aktualitet och relevans i informationen samt vilka frågor/aspekter som finns där information saknas. I den mån intressant material kan identifieras bör detta samlas på en särskild plats på Bredbandsforums hemsida samt tillsändas samtliga aktörer som är eller varit aktiva inom Bredbandsforums verksamhet.


Upplysning om behovet att uppdatera kommunala bredbandsstrategier och tydliggörande av de kommunala bredbandskoordinatorernas uppdrag

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Använd den nationella bredbandsstrategin för att uppmuntra kommunerna att uppdatera sina bredbandsstrategier

Vad: Regeringens bredbandsstrategi är ett utmärkt tillfälle att nå olika typer av befattningshavare; lokala och regionala bredbandskoordinatorer, handläggare, politiker och kommunledning. Mot bakgrund av att strategin nu kommuniceras bör kommuner uppmuntras att uppdatera de lokala målsättningarna och strategierna. Det är likaså önskvärt om den nya bredbandsstrategin bidrar till en dialog om kommunernas roll på bredbandsområdet. Det vore särskilt positivt om år 2017 innebär att både kommunala och regionala strategier revideras med utgångspunkt i den nationella bredbandsstrategin.

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum, lokala bredbandskoordinatorer, PTS, regionala bredbandskoordinatorer, regionala bredbandsfora, regioner och länsstyrelser och SKL.

Hur: Nystartsgruppen noterar att regeringen avser att ge PTS i uppdrag att kommunicera bredbandsstrategin och dess innehåll. Detta är positivt och lovvärt. För att nå ut med budskapet och skapa genomslag anser Nystartsgruppen att det vore önskvärt att involvera ett brett spektrum av aktörer.

En möjlig väg för kommunikation vore att ta fram ett särskilt utformat material om vad den nya bredbandsstrategin kan tänkas innebära för kommunerna och hur tentativa målformuleringar skulle kunna utformas. Med utgångspunkt i detta material skulle sedan intresserade kommuner kunna bjudas in till öppen dialog om bredbandsområdet och de nationella målsättningarna.

Det vore likaledes önskvärt att i så stor utsträckning som möjligt engagera de regionala bredbandskoordinatorerna då de är en viktig kanal och samarbetspartner till kommunerna, med möjlighet att komplettera lokala perspektiv och upprätthålla en kontinuerlig dialog.[10] De kan också skapa uppmärksamhet kring vilka kommuner som möter särskilda utmaningar.


Synliggörande och intensifierat arbetet för att säkerställa elleveranser till bredbandsinfrastrukturen

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Synliggör och intensifiera arbetet för att säkerställa elleveranser till bredbandsinfrastrukturen

Vad: Idag bedrivs ett kontinuerligt arbete mellan elsektorn och telekomsektorn för att säkerställa leveranssäkerhet i elnäten. Detta arbete bör synliggöras och intensifieras eftersom bredbandsinfrastrukturen blir allt mer viktig i samhället. Processerna för tryggad elförsörjning till bredbandsinfrastruktur bör dessutom effektiviseras.

Förslag på involverade aktörer: PTS, Svenska kraftnät och representanter från el- och telekombranschen

Hur: Regeringen har i bredbandsstrategin aviserat att PTS kommer få i uppdrag att analysera tillståndsprocessen för elbolag eftersom elförsörjning är en förutsättning för anläggning av bredband. Resultatet skulle kunna användas för att uppmärksamma och förbättra processerna. Därtill skulle PTS, Svenska kraftnät samt el- och telekombranscherna exempelvis kunna fördjupa och intensifiera sitt kontinuerliga arbete med att förbättra informationsflödet mellan då båda branscherna vid kris. Då antalet elavbrott har ökat senaste åren bör fortsatta insatser göras för att öka driftsäkerheten.


Informationsinsatser för att sprida konceptet Robust fiber, upplysa om krav på nätägare i lag och föreskrifter samt vikten av kvalitet (även på landsbygden)

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Genomför insatser för att sprida Robust fiber samt information om krav i lag och föreskrifter

Vad: Idag finns en branschöverskridande miniminivå för anläggning av robusta fibernät, konceptet Robust fiber. Spridning och användning av konceptet måste ske till allt från fiberföreningar, entreprenörer, operatörer och besiktningsmän. Det finns även lagkrav om driftsäkerhet och information om vilka krav som gäller.

Exempel på involverade aktörer: Förvaltningsrådet för Robust fiber, Stadsnätsföreningen, PTS, IT&Telekomföretagen, SKL, Bredbandsforum och Upphandlingsmyndigheten

Hur: Konceptet Robust fiber har funnits sedan 2016. I konceptet finns minimikrav för robust fiberanläggning för olika förläggningsmetoder och certifiering av utförare, företag och besiktningsmän. Information om miniminivåerna i konceptet måste spridas i större omfattning samt vikten av att använda sig av certifierade aktörer.

Sedan 2015 finns nya föreskrifter om driftsäkerhet och som anmälningspliktiga aktörer är skyldiga att följa. Det görs ett stort informationsarbete från t ex Svenska stadsnätsföreningen att informera om kraven och denna information skulle även kunna spridas till andra aktörer, som t ex fiberföreningar och fastighetsägare. PTS arbetar just nu med att se över frågan om vilka aktörer som är anmälningspliktiga, vilket kan aktualisera frågan om information ytterligare. I PTS arbete att se över anmälningsplikten anser Nystartsgruppen att det är mycket viktigt att lyfta in vikten av att kraven på exempelvis den underliggande infrastrukturen måste gälla samtliga nät, även de som idag inte är anmälningspliktiga.

Informationsinsatserna bör även inkludera frågor som stabil och långsiktig nätförvaltning, då det är en förutsättning för att kunna distribuera exempelvis digitala samhällstjänster över näten.


Studie av hur bredbandskoordinatorernas mandat skulle kunna stärkas

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Stärk de regionala bredbandskoordinatorerna

Vad: Utökade befogenheter och mer resurser till de regionala bredbandskoordinatorerna.

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum tillsammans med län, regioner och kommuner.

Hur: För att de regionala koordinatorerna ska kunna fungera som regionala lotsar och agera med auktoritet bör de ha ökat mandat och större finansiella resurser.

Utöver att få egna resurser skulle en gemensam plan för samverkan mellan län/region/kommun samt marknadsaktörer vara en möjlig kompletterande aktivitet. En sådan plan skulle kunna ge en gemensam målbild och inkludera en avsiktsförklaring (letter of intent) mellan involverade parter på regional nivå. En avsiktsförklaring har i första hand symbolisk betydelse men skulle, rätt utformad, kunna bidra till att skapa tydlighet i roller och mandat samt minska risken för att den organisationsmässiga tillhörigheten utgör ett hinder i bredbandsarbetet.

En ytterligare kompletterande aktivitet för att stärka koordinatorerna vore att enas om en tydlig arbetsbeskrivning.

Det finns därtill goda skäl att koppla en samverkansgrupp till koordinatorernas arbete.[1] Sistnämnda ligger helt i linje med bredbandsstrategin där det noteras att samverkan på regional nivå behöver ses över och stärkas.


Workshop om ”hur näten hänger ihop" och diskussion om vem som kan ta ansvar för helheten

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Läs beskrivningen av Utmaningsområde Robusthet i arbetsgruppens slutrapport


Uppdatering och spridning av SKLs markavtal

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Uppdatera och sprid SKL:s markavtal

Vad: Bedömning av vad som är rimliga och skäliga kostnadsposter skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner. Marknadsaktörerna önskar därför en diskussion om vad som utgör relevanta och skäliga kostnader. Resultatet från en sådan diskussion bör vara en utgångspunkt i ett arbete för att uppdatera det förslag på markavtal som SKL tagit fram samt ge uppmärksamhet och spridning åt avtalet. Avtalet kan sedan rekommenderas för såväl användning som jämförelser med befintliga avtal.

Exempel på involverade aktörer: SKL, IT&Telekomföretagen, Stadsnätsföreningen samt representanter från olika kommuners samhällsbyggnadskontor.

Hur: Med utgångspunkt i den kartläggning som återfinns under förslaget ovan med titeln ”Kartlägg kommunernas processer” så bör en dialog mellan relevanta parter initieras där olika kostnadsposter diskuteras och analyseras. Parterna bör därefter gå vidare med ett gemensamt arbete för att uppdatera och sprida SKL:s förslag på markavtal. Markavtalet skulle även kunna inkluderas i Bredbandsguiden.


Utredning av anmälningsplikt för byanät

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Läs beskrivningen av Utmaningsområde Landsbygd i arbetsgruppens slutrapport


Workshop för att lista kommuners och marknadsaktörers uppfattning om vad som påverkar investeringar av bredband.

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Sammanställ perspektiv från marknaden och kommunerna som synliggör hur faktorer påverkar möjligheten att göra investeringar och hitta gemensamma lösningar

Vad: Kommunerna är olika och har därför olika förutsättningar och agerar på olika sätt. Detsamma gäller för marknadens aktörer. Med utgångspunkt i data kring hur villkor och processer skiljer sig åt[5] bör dialog initieras. Det skulle underlätta om kommuner och marknadsaktörer ökar förståelsen för varandras verksamheter och verkligheter och strävar efter att hitta gemensamma lösningar. Även regeringen tar i sin bredbandsstrategi upp betydelsen av en bättre dialog mellan olika aktörer. Ett stöd för att underlätta denna dialog är en lista över faktorer som väsentligt påverkar möjligheten till utbyggnad av bredband. Listningen bör inkludera två perspektiv: ett kommunalt och ett marknadsperspektiv samt förslag på hur dessa kan jämkas samman. Hänsyn måste ta till att förutsättningarna mellan olika kommuner och olika marknadsaktörer skiljer sig åt.

Exempel på involverade aktörer: Bredbandsforum, PTS, SKL, kommuner och marknadens aktörer.

Hur: Kommunala och privata aktörer går tillsammans igenom sina processer och diskuterar där de möts och är beroende av varandra. Därigenom kan kritiska steg identifieras och förslag på lösningar/anpassningar tas fram. Målet bör vara en tiopunktslista med faktorer för en fungerande helhetsprocess. Här inryms t ex processer vid tillståndsgivning, villkor för tillstånd och beräkningsgrunder. I arbete behöver betydelsen av hur konkurrens säkerställs på alla nivåer av värdekedjan belysas, främjas och synliggöras. Tanken är att resultatet kan vara ett stöd i lokala och regionala diskussioner, vilket i sin tur gör paketeringen av resultatet viktigt. Det kan till exempel vara en bilaga till förslaget om uppdaterad Bredbandsguide.

Utöver bredbandsområdet så finns det andra delar av den kommunala verksamheten som har tvärgående processer och som fordrar engagemang från kommunen och omfattande samarbete mellan aktörerna. Detta gäller exempelvis bostadsförsörjning och digitaliseringsområdet. Dessa områden kan fungera som inspiration för att förstå, lära och enas om hur dessa områden organiserat arbetet på ett sätt som gör att roller inte sammanblandas och likabehandling beaktas

Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att analysera på vilket sätt tillståndsprocesser kan göras snabbare, och resultatet från den analysen kan med fördel inkluderas i ovanstående arbete.


Inspel utifrån ett bredbandsperspektiv till regeringens pågående översyn av befintlig lagstiftning som motverkar digitalisering.

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Uppmärksamma lagstiftning som hindrar bredbandsbyggnation och digitalisering

Vad: Sammanställning av lagar som uppfattas försvåra eller förhindrar utbyggnad av bredband och digitalisering.

Exempel på involverad aktör: Bredbandsforum

Hur: För att underlätta utbyggnaden av bredband och facilitera digitalisering bör lagstiftningen anpassas. Ett arbete pågår i nuläget om styrning av nationella digitala tjänster men det kan likväl finnas skäl att följa detta arbete och särskilt uppmärksamma lagar som försvårar bredbandsutbyggnad och därmed i förlängningen digitalisering. Dessa lagar och deras konsekvenser bör synliggöras och presenteras för Regeringskansliet i syfte att få till stånd lagförändringar. Det kan noteras att PTS inom ramen för sitt sektorsansvar har i uppgift att uppmärksamma regeringen på hur lagstiftning påverkar bredbandsmarknaden. Detta omfattar dock inte digitaliseringsområdet


Ändringar av uppdrag för statliga aktörer som innehar fiber så att det tydliggörs att dessa ska bidra till bredbandsstrategins måluppfyllelse genom engagemang på svart fiber- och kanalisationsnivå.

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Förtydliga att myndighetsuppdrag inkluderar att främja bredbandstillgång

Vad: Myndigheter som påverkar bredbandsutbyggnaden däribland Upphandlingsmyndigheten, Boverket, länsstyrelserna, Lantmäteriet, Statens jordbruksverk, Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket har uppgifter relaterade till bredbandsutbyggnad bör ges ett samstämmigt uppdrag att arbeta för genomförandet av regeringens bredbandsstrategi.

Exempel på involverad aktör: Regeringskansliet

Hur: Relevanta myndigheters regleringsbrev justeras med ett likartat uppdrag som exempelvis stadgar att de ska bidra genomförandet att regeringens bredbandsstrategi. Myndigheterna ges också i uppdrag att samverka.

Arbetet med ett likartat uppdrag bör inkludera att:

  1. Myndigheterna - för varandra och i sin egen kommunikation - kan påtala sitt ansvar för bredbandsstrategin, med en tydlig gränsdragning mellan ansvar som rör bredbandsinfrastruktur och frågor som rör digitalisering.

  2. Myndigheterna - för varandra och i sin egen kommunikation – kan berätta hur de avser genomföra uppdraget och hur deras arbete bör följas upp.

  3. Myndigheterna åläggs att redovisa hur samverkan skett

Enligt ett tidigare förslag i en av Bredbandsforums arbetsgrupper (Mandatgruppen), bör dessutom Boverket ges i uppdrag att följa upp hur rekommendationerna om bredband efterlevs i Plan och bygglagen (PBL). I Bredbandsstrategin aviseras att PTS kommer få just ett sådant uppdrag. Krav bör ställas att detta uppdrag årligen ska återrapporteras enligt gemensamma nyckeltal som bestäms av Regeringskansliet.


Ändringar av regleringsbrev för myndigheter som påverkar bredbandsbyggnationen i syfte att skapa ett tydligt samstämmigt uppdrag att bidra till bredbandsstrategins måluppfyllelse.

Arbetsgrupp som lämnat förslaget: Nystartsgruppen

Beskrivning av förslaget i arbetsgruppens slutrapport:

Förtydliga att bolag med statligt ägande som har bredbandsinfrastruktur har uppdrag att främja bredbandstillgången

Vad: Tydliggör att tillhandahållande av bredbandskapacitet och främjande av bredbandsutbyggnad på svartfibernivå och kanalisationsnivå är en del av uppdraget för bolag med statligt ägande som har bredbandsinfrastruktur. I detta måste samtidigt hänsyn tas till regeringens inriktning att det är viktigt att privata investeringar inte förhindras och trängs ut. I vissa delar följer detta förslag även regeringens bredbandsstrategi, då strategin indikerar att Regeringskansliet avser att se över om styrning hos offentligt ägda bolag med bredbandsinfrastruktur bör förtydligas.

Exempel på involverad aktör: Regeringskansliet

  • Hur: Med utgångspunkt i de förslag som lämnats i betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs (SOU 2016:1) bör ägardirektiven till bolag med statligt ägande (och bredbandsinfrastruktur) justeras. En justering skulle kunna innebära att det tydliggörs att bredbandsfrämjande är en del av bolagens kärnuppdrag, att bolagen ska bidra till ökad robusthet och driftssäkerhet, liksom att de ska tillhandahålla överkapacitet i befintlig infrastruktur samt underlätta samförläggning och bredbandsutbyggnad på t ex kanalisationsnivå Ett förtydligande bör också inkludera att samverkan ska ske och ge beskrivning av hur den bör ske. Uppdraget bör därtill inkludera skrivningar om att främjandeverksamheten liksom överskottet av bredbandskapacitet tydligt ska särredovisas så att det kan följas upp och värderas av externa intressenter.