Hitta finansiering

Byanäten byggs av en kombination av eget kapital och främmande kapital. Nät som byggs i områden där kommersiella aktörer inte har för avsikt att bygga nät har dessutom möjlighet att få ekonomiskt bidrag.

Att projektera och upprätta en fibernätsanläggning är en relativt stor investering. Till detta behövs ett kapital. Fibernätsföreningar finansierar ofta sina anläggningstillgångar genom en kombination av eget kapital och främmande kapital samt med bidrag. Det kan också nämnas att en hel del arbete runt föreningens verksamhet ofta görs av ideella krafter. Detta är i och för sig ingen finansiering men det bidrar till att hålla kostnader nere. När det gäller att finansiera kostnader för drift och tillhandahållandet av föreningens tjänster så finansieras detta av olika avgifter. Exempel är anslutningsavgifter och nätavgifter. 

Eget kapital
Det egna kapitalet i fibernätsföreningar (i formen av ekonomiska föreningar) utgörs främst av de kapital som medlemmarna tillfört i form av insatser. Insatserna är ett andelskapital som medlemmarna har i föreningen. Hur mycket kapital i form av insatser medlemmarna ska tillföra regleras i föreningens stadgar. Den insats medlem tillför i föreningen är inte någon betalning för tjänst, den ska således inte ses som en anslutningsavgift. En insats kan normalt återbetalas om en medlem träder ur. En insats kan även överlåtas/säljas till någon annan, vilket exempelvis är lämpligt om medlem ska sälja sin anslutna fastighet. Den som förvärvat en insats kan då ansöka till föreningen om att bli medlem i säljarens ställe. På så vis stannar insatsen kvar i föreningen. Finansiering genom eget kapital är en solid och vanligt förekommande finansieringsform.                  

Främmande kapital
Med främmande kapital avses lån. En fibernätsförening kan låna pengar av en bank, medlemmar eller annan som en del i finansieringen för att anskaffa sin anläggning. Lån är normalt något dyrare finansiering än insatser, då långivare ofta vill ha ränta på sina utlånade pengar. Det är inte ovanligt att kortare lån tas i väntan på att få utbetalning av godkända bidrag.

Bidrag
Det kan finnas olika former av bidrag som en fiberförening kan söka och få. Vissa bidrag utgör rena investeringsstöd och kan användas direkt för finansiering av anläggning. Dessa stöd söks primärt genom Länsstyrelserna. Det kan också finnas andra bidragsmöjligheter till förstudier och liknande hos olika offentliga eller privata aktörer. Undersök förutsättningarna som finns lokalt hos er, tala med kommunen, regionen och länsstyrelsen.

Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
I landsbygdprogrammet har medel öronmärkts för bredbandsutbyggnad. Det finns Uppdaterad information om stöd inom Landsbygdsprogrammet finns på Jordbruksverkets hemsida 
www.jordbruksverket.se/bredband.

En checklista på vad som ska inkluderas i en ansökan om stöd  här

Generellt finns det fem villkort som ska vara uppfyllda för att ett projekt ska kunna vara berättigat att söka stöd inom landsbygdsprogrammet:

  • Villkor 1: Projektet ska genomföras på landsbygden.
  • Villkor 2: Projektet ska genomföras i ett område där det inte finns bredbandsnät med hög överföringshastighet även kallat Nästa Generations Accessnät (”NGA-nät”).
  • Villkor 3: Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område.
  • Villkor 4: Projektet ska vara förenligt med befintlig regional och kommunal strategi.
  • Villkor 5: Samråd ska ske med kommunen i samband med att projektet planeras.

När är det möjligt att starta projektet med byanätet inom landsbygdsprogrammet?
Ett projekt får startaden dag då ansökan kommit in till länsstyrelsen. Allt som sker innan ett formellt beslut är taget hos länsstyrelsen sker dock på egen risk. Vid en avslag kommer byalaget få bära kostnaderna själv. Ta därför kontakt med länsstyrelsen för att undersöka hur stödmöjligheten är där byanätet planeras.

När är det möjligt att få utbetalning av beviljade stödmedel inom landsbygdsprogrammet?
Det finns möjlighet till förskottsbetalning för att kunna ha den likviditet som krävs för att betala löpande fakturor. Vid varje ansökan om utbetalning ska ett utdrag från bokföringen bifogas. För att kunna göra ett sådant utdrag måste löpande särredovisning av utgifter och intäkter ske. En sammanställning av alla fakturor som ger rätt till stöd ska också bifogas.

Hur mycket stöd är möjligt att få för att bygga ett byanät inom landsbygdsprogrammet?
Storleken på det stöd som kan erhållas bestäms av en procentsats. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i landet har stödets storlek anpassats till varje läns förutsättningar. Procentsatsen varierar alltså mellan de olika länen. I tabellen nedan finns information om hur mycket stöd ett projekt kan få per län.

Tabell. Stödnivå för att byanätsprojekt olika län inom landsbygdsprogrammet?

Län

Stöd i procent av utgifter

Blekinge län

70 %

Dalarnas län

50 %

Gotlands län

Stöd ges inte till bredbandsprojekt på Gotland

Gävleborgs län

60 %

Hallands län

60 %

Jämtlands län

50 %

Jönköpings län

60 %

Kalmar län

60 %

Kronobergs län

60 %

Norrbottens län

70 %

Skåne län

60 %

Stockholms län

50 %

Södermanlands län

60 %

Uppsala län

70 %

Värmlands län

50 %

Västerbottens län

70 %

Västernorrlands län

60 %

Västmanlands län

60 %

Västra Götalands län

40 %

Örebro län

70 %

Östergötlands län

60 %

Till vad ges stöd inom landsbygdsprogrammet?
Stöd ges till kostnader för att anlägga den passiva infrastrukturen. Med passiv infrastruktur menas den grundläggande fysiska infrastrukturen.

De utgifter som är stödberättigade är indelade i fem kategorier:
•    Projektering , exempelvivs planering och kalkylering av nätet
•    Kostnader för ledningsrättsförrättning
•    Anläggningsarbeten, exempelvis grävning och fibersvetsning
•    Material, exempelvis slang för kanalisation och fiberkabel.
•    Dokumentation, exempelvis besiktning och inmätning av bredbandsnätet
•    Administration, exempelvis projektledning och upphandling

Följande utgifter kan du aldrig få stöd för:
•    Aktiv utrustning
•    Markintrångsavgifter eller ersättningar
•    Inskrivningsavgift 
•    Förrättningskostnader vid bildning av gemensamhetsanläggning
•    Inköp eller hyra av befintlig passiv infrastruktur
•    Indirekta kostnader så som overheadkostnader
•    Moms (som är avdragsgill)
•    Skuldräntor