Skriv avtal med medlemmarna

När föreningen är registrerad tecknas framtagna avtal av fastighetsägare, medlemmar och föreningen.

Det finns avtal och juridiska förbindelser som föreningen måste teckna i egenskap av juridisk person med sin medlemmar.

Ett först steg är  att upprätta ett medlemregister som baseras på medlemsansökningar. Varje medlem i byalaget som önskar omfattas av byanätet bör således inkomma med en skriftlig ansökan om medlemskap. 

Ett exempel från Coompanion på mall för ansökan om medlemskap finns här.

Ett exempel från Coompanion på mall för medlemsförteckning finns här

Föreningen bör också upprätta avtal om markupplåtelse och avtal som reglerar anslutning av de fastigheter som ska omfattas av nätet.

Exempel från Coompanion på mall för markupplåtelse finns här 

Lantmäteriet och LRF Konsult har också tagit fram exempel på avtal, dessa finns här och här

Ett exempel från Coompanion på mall för fastighetsanslutning finns här

Tips!

* Även om en stor del av bredbandsnäten på landsbygden byggs genom byalag är det osäkert vem som långsiktigt kommer äga dessa nät. Det gör det än viktigare med bra avtal.

* Ett alternativ till att skriva markupplåtelseavtal är att göra en ledningsrätt. Där regleras bland annat skador på mark mellan fastighetsägare och ledningshavare. Ledningsrätten gäller långsiktigt.

Bör observeras att fastighetsgränser ofta har en noggrannhet på många meter. Finns några hundra år historik om varför. Av den anledningen är det svårt för byanäten och många andra att veta vem de ska skriva avtal med. I alla förrättningar jag haft så saknas det avtal med just den anledningen att en tolkning kan behöva göras vart gränserna ligger.

* Se till att du har någon sakkunnig att rådfråga om markupplåtelse och teknik i samband med upplåtelsen. Ledningsägaren bör stå för dina ev. kostnader för sakkunnigt biträde (ofta gängse praxis vid tvångåtkomst av mark).

* Hur regleras ev. skador på mark och gröda? Detta bör vara tydligt och avtalat.

* Det bör säkerställas att den enskilde inte blir ersättningsskyldig för ev. skador på ledningen i samband med normalt brukande av åker och skog.

* Om markägaren avser vidta åtgärder (t. ex dränering) som kan skada ledningen ska ledningsägaren anvisa lämpliga skyddsåtgärder och ersätta markägaren för eventuella merkostnader.

* Vid byanätsledningar där det vanligtvis inte utgår intrångsersättning är det möjligt att avtala om att nätet skulle byta ägare ska så ska det betalas sedvanlig intrångsersättning av nye ledningsägaren.

* Eventuellt skadade dräneringsledningar ska återställas enligt Jordbruksverkets manual.

* Nyttjade områden utanför arbetsområdet bör alltid avtalas separat.

* Om eventuellt miljöstöd påverkas av anläggningen (i tex betesmark) bör Ledningsägaren stå för ev. ekonomiska bortfall.

* Kopplingsbrunnar och andra avsättningspunkter som anläggs längs ledningen ska placeras där de är acceptabla ("inte mitt i åkern").

* Om markanvändningen förändras (t.ex genom byggnation av ekonomibyggnader) där ledningen går - och ledningen därmed - måste flyttas är det en fördel om du har avtalat att ledningsägaren står för de kostnaderna.

* Tillgång till bra kartunderlag är nödvändigt vid markupplåtelseavtal liksom vid en ledningsförrättning.

* Ledningens sträckning och fastighetsgränser skall framgå tydligt så det är klart vad som överenskommits.

* Observeras att fastighetsgränser ofta har en noggrannhet på många meter, en tolkning kan därför behöva göras av var gränsen går.