Genomför en förstudie

En översyn av förutsättinngarna för bredbandsnätet ges i en förstudie

Ett byanätsprojekt tar mellan 12 och 18 månader att genomföra.Tidsåtgången varierar beroende på lokala förhållanden. Den första fasen bör genomföras som en förstudie, som också kan drivas i projektform. Det är möjligt att få finansiering av förstudien, exempelvis via länsstyrelsen eller av Jordbruksverket inom det som kallas Lokalt stödd utveckling (Tidigare kallat Leader).

Beakta tekniska termer
Bredband omges av en rad tekniska termer som det är bra att ha kännedom om. De viktigaste finns förklarade här

Följ branschstandard
En kravspecifikation på hur näten ska byggas (anläggas, konstrueras och dokumenteras) för att uppfylla branschstandard finns här

Marknadsaktören Skanova har tagit fram en kravspecifikation för kanalisation som rekommenderas för byanät. Kravspecifikationen finns här

Det finns även vedertagna branschrekommendationer från Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) avseende konstruktion av robusta nät och noder. Rekommendationerna återfinns här

Nexans har skapat en manual för nätbyggnation som kan vara en värdefull inspirationskälla i planering av ett byanät. Manualen finns här 

Fibernät kan byggas på flera sätt. Marknadsaktörernas syn på så kallad PON-teknik vid utbyggnad av fiber finns här

Innehåll i en förstudie
Förstudien bör innehålla åtminstone fyra delar

  • En marknadsanalys
  • En inventering av tentantiva avtal och marktillträde
  • En översiktlig nätplan
  • Ekonomiska kalkyler

Marknadsanalys
En marknadsanalys är en beskrivning av vilka bredbandsnät som finns i ett specifikt område samt vilka kommersiella planer som finns för att bygga nya nät. Marknadsanalysen görs för att byn ska kunna få en bild av om det redan finns nät i närområdet som går att koppla upp sig mot alternativt om en utbyggnad förväntas ske i närtid. För att vara berättigat till stöd för bredbandsutbyggnad krävs att en marknadsanalys visar att området inte har tillgång till höghastighetsbredband och att marknadsmässig utbyggnad inte kommer att ske inom tre år. Marknadsanalysen görs av Jordbruksverket som utgår från offentlig data över bredbandstillgången som publiceras på Bredbandskartan, en publik webbaserad tjänst som tagits fram av PTS och Bredbandsforum. Kartan har en "flik" som kallas "Ansökningskartan" där det är möjligt att markera området där byanäten är tänkt att byggas.  

Notera! i det fall offentligt stöd för byanätet ska sökas måste en markandsanalys inkluderas med ansökan. Instruktioner kring hur marknadsanalysen ska vara utformad finns hos länsstyrelsen.

Notera! Det kan vara svårt att nyttja befintliga infrastruktur. Det finns exempelvis inga exempel på att befintliga telestolpar fått användas för att dra fram fiber.

Inventering av tentantiva avtal och marktillträde

Avtal
Det finns en rad juridiska avtalsrelationer som ett byanät kommer att behöva upprätta. Att få en uppfattning kring vilka parter som omfattas är ett första steg. I många fall kommer det krävas avtal mellan medlemmarna i byalaget och den organisation som driver projektet att färdigställa byanätet. Vid sidan av en konkret inträdesansökan kommer det behövas fastighetsanslutningsavtal, nätanslutningsavtal och avtal för markupplåtelse.

En schematisk översikt av identifierade centrala avtal för ett byanät finns här. Notera särskilt att nätägare och kommunikationsoperatör (KO) kan vara  två olika aktörer.

Markupplåtelse
Avtal för markupplåtesle styr tillgång till mark är en central fråga som omgärdas av många lagar och regler. Det gäller därför att så tidigt som möjligt undersöka vilka möjligheter som föreligger att säkra marktillgången långsiktigt, inklusive vid ett eventuellt ägarbyte. För byalaget gäller det att fundera över vilken form av avtal som ska användas för att få marktillträde för anläggningen av byanätet.

Olika typer av avtalsformer existerar varav de tre vanligaste är nyttjanderätt, ledningsrätt och gemensamhetsanläggning.

Nyttjanderätt är muntliga eller skriftliga avtal som ger rätt för en person eller juridisk person, exempelvis en ekonomisk förening, att använda någon annans fastighet under en viss tid. En muntlig nyttjanderätt riskerar att förfalla vid ett ägarbyte. Ägare till en ledning riskerar därmed mista sin rätt till mark. En inskriven nyttjanderätt gäller i regel även efter ägarbyte. Det finns dock tillfällen då även en skriftlig nyttjanderätt kan upphöra, exempelvis vid exekutiv aktion.

Ledningsrätt är en lagreglerad möjlighet för en juridisk person, till  exempel en ekonomisk förening, att få marktillträde till en viss fastighet. Ledningsrätt bildas vid en lantmäteriförrättning och redovisas offentligt i fastighetsregistret . Ledningsrätt kan ordnas med eller utan stöd av
avtal och fortsätter att gälla även när fastigheten byter ägare. Notera att förättningen kan tas upp som en stödberättigad kostnad. Lantmäteriet har samlat information om ledningsrätt för byanät här

Gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och är ännu ett sätt att få rätt till utrymme i mark för ledningar. Vid förrättningen anges hur anläggningen av byanätet ska genomföras, vilka fastigheter som ska ha del i den samt hur kostnaderna för anläggningens
genomförande och drift ska fördelas.

Exempel på avtal för markupplåtelse som Coompanion tagit fram finns här

Översiktlig nätplan
En översiktlig nätplan ger en kartbild över hur nätets tänkta sträckning planeras. Detaljeringsnivån kan variera beroende på tillgängligt karmaterial, förkunskaper hos byalaget och engagemanget hos exempelvis kommunala företrädare.

Exempel på en översiktlig nätplan för ett byanät hittar du här

Tips! Kontrollera i så stor utsträckning som möjligt att det är möjligt att förlägga lednig i det område som den översiktliga nätplanen visar. Om det finns skyddsvärda objekt i området eller andra fkatorer som gör att en specifik sträckning inte är möjlig i praktiken kan detta kraftigt påverka kostnaden för utbyggnad. Använd Ledningskollen för att göra ett projekteringsärende. Du hittar Ledningskollen här.

Ekonomiska kalklyler
En central del av den ekonomiska kalkylen för ett byanät baseras på solidaritetsprincipen. Med detta menas att byalgets medlemmar delar på kostnaderna "rakt av". Det görs med andra ord ingen skillnad på om det är kortare eller längre avstånd till en specifik fastighet, alla betalar ett enhetligt pris.

Exempel på hur en ekonomisk kalkyl kan se ut hittar du här

Jordbruksverket har tagit fram en mall för budget som också kan fungera som inspiration.

I förstudiefasen kan det även finnas goda skäl att reflektera över önskvärd affärsmodell för nätet. Det finns en rad olika sätt som byanätet, i eknomisk mening, kan vara strukturerat. Beroende på vilken affärsmodell som väljs skapas olika förutsättningar för nätet. Tre affärsmodeller är relativt vanligt förekommande bland byanät och har styrkor och svagheter:

Modell 1. Föreningen upplåter nätet till medlemmarna (del av nättjänsten) mot en avgift och medlemmarna köper kommunikationstjänst och innehållstjänster av andra leverantörer.

Modell 2. Föreningen upplåter både nät och tillhandahåller kommunikationstjänst till medlemmarna (hela nättjänsten) och medlemmarna köper innehållstjänster av andra leverantörer.

Modell 3. Föreningen tillhandahåller både nättjänsten och tjänster i nätet