Sälj eller behåll nätet

Att äga nät innebär ansvar, med ansvar följer utmaningar och möjligheter.

För- och nackdelar med ägande av nätet
Hur den långsiktiga förvaltningen av byanätet hanteras är en fråga som måste avgöras av  föreningen. Det går inte att ge några generella råd om att bibehålla eller överlåta, då det finns fördelar och nackdelar med såväl ägande som överlåtetelse.

Notera, i det fall stöd getts till byggnation av byanätet omges nätet att speciella skyldigheter, exempelvis öppenhet. Vid en överlåtelse måste dessa beaktas och regleras i avtal för att byalaget inte ska bli skadeståndsskyldig.

Det är också elementärt att det finns en ordnad juridisk rätt till marken, antingen med skrivna avtal som är inskrivna på fastigheten eller genom att ledningsrätt är bildad. Inte minst kan en försäljning underlättas sistnämnda. Ledningsrätten garanterar nämligen att anläggningen säljs med de rättigheter och skyldigheter som är reglerade. Om dokumentationen och avtal har brister, samtidigt som ledningsrätt saknas, kan det vid en försäljning uppstå en situation där den nya ägaren kan förvägras ha kvar ledningar i befintliga sträckningar.

Nedan listas ett urval av fördelar och nackdelar med bibehållet ägande respektive försäljning av byanätet.

Potentiella fördelar med bibehållet ägande av byanätet inom byalaget

  • Möjlighet att ha kontroll över pris som debiteras för elektronisk kommunikation
  • Möjlighet att använda nätet efter eget intresse
  • Möjlighet till lokal tjänsteutveckling
  • Möjlighet att kunna bevaka marknadsutvecklingen
  • Möjlighet att expandera en lokal investering
  • Möjlighet att bygga lokal sammanhållning
  • Möjlighet att skapa flexibilitet i drift och underhåll
  • Möjlighet att välja samarbetspartners lokalt och regionalt

Potentiella nackdelar med bibehållet ägande av byanätet inom byalaget

  • Utmaning att uppbåda professionell hantering av drift o underhåll
  • Utmaning att möta löpande ekonimiska, tekniska och juridiska frågor
  • Utmaning att hantera ansvar som följer av myndighetskrav
  • Utmaning att hantera kabelutsättning / markering vid markarbeten
  • Utmaning att korrigera exempelvis avtal / kontraktsrättsliga förbindelser
  • Utmaning att upprätthålla nätdokumentation
  • Utmaning att nå stordriftsfördelar och därmed få lägre kostnader 

En viktig förvaltningsuppgift är att kalkylera och projektera för tillkommande anslutningar. Tänk på att kostnaden för dessa tillkommande anslutningar är högre än de ursprungliga byanätsanslutningarna. För att undvika konflikter bör därför regler och tariffer fastställas redan vid det första projektmötet.

Fusion av föreningar
Det finns även möjlighet för föreningar att fusionera sig, antingen genom att en förening går upp i den andra eller att två eller flera föreningar går ihop. Detta innebär att brukarna själva äger nätet. Samtidigt ger en större förening stordriftsfördelar och ökade förutsättningar för att hålla mer professionell drift och hantering. Förutom detta ökar troligen marknadsvärdet, genom fler anslutningar till nätet.

Frågan om överlåtetelse

 Om nätet har byggs med stöd är det viktigt att beakta de krav som Statens jordbruksverk satt upp vad gäller konkurrensutsättning.(se www.jordbruksverket.se/bredband)

Om planen är att överlåta nätet till en annan aktör är det viktigt hur nätet värderas. En styrande faktor är hur nätet är bokfört.

Inom ramen för årsredovisningslagen[1] anges principerna för hur en anläggningstillgång, i detta fall ett byanät ska värderas. Anläggningstillgångar skall normalt värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade systematiska avskrivningar. Utgångspunkten för värderingen är det verkliga värdet för byanätet, vilket i sin tur utgör byanätets marknadsvärde. Vid försäljningen av byanätet är det därför viktigt att kunna fastställa det verkliga värde som ska ligga till grund för priset och som är hanterbart för både köpare och säljare.

Med marknadsvärde avses det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. När två aktörer bjuder på nätet är det möjligt att få ett svar på vad ”marknaden” värderar nätet till.

I de fall det inte finns en marknad måste värderingen göras med utgångspunkt i andra parametrar. Det saknas i nuläget en tydlig modell för hur en sådan värdering ska utföras. I nuläget går det därför enbart att konstatera att när en värdering görs kommer den att behöva inkludera och hantera två perspektiv.

Det ena perspektivet är byalaget (nätägaren) som byggt nätet med hjälp av offentlig finansiering och egen finansiering. Om dessa skrivit av nätet[2] kommer det att ha ett restvärde som torde motsvarar försäljningspriset och gör att medlemmarna i byalaget får tillbaka sina insatser - utan vare sig vinst eller förlust.

Det andra perspektivet är köparens. Köparens (operatören) kommer med stor sannolikhet vilja erbjuda ett pris per anslutning, men inte nödvändigt betala det fulla bokförda restvärdet. Skälet till detta kan vara flera. Det kan exempelvis bero på kostnader för drift, underhåll och förvaltning som operatören vill kompensera sig för. I detta fall täcks inte kostnaderna till fullo. (Se figur)

Figur. Perspektiv att beakta när ett byanät skall överlåtas och värdering genom konkurrens (minst två aktörer som bjuder på nätet) inte kan göras

 

Illustration om värdering av byanät

Tips! Marknaden är under utveckling. Med  "tiden" kommer perspektiven från bylaget (ägaren) och operatören (köparens) sannolikt mötas i ett gemensamt pris. Under förutsättning att restvärdet kontinuerligt sjunker och förutsatt att fler privata och offentliga operatörer vill äga infrastruktur så torde det (om ca fem år) finnas goda möjligheter att hitta prisnivåer som är godtagbara för båda parter vid en eventuell överlåtelse.

Investeringskalkyl

För att underlätta initiala diskussioner om nätet ska säljas eller inte har Bredbandsforum tagit fram en investeringskalkyl som du kan hitta på sidan för informationsmaterial. I kalkylen är det möjligt att lägga in parametrar som visar på en tentativ prisnivå för nätet. Priset är en indikation och ska endast ses som ett diskussionsunderlag inför en eventuell kommande försäljning. Det är också viktigt att poängtera att även om föreningen inte får ut förväntat pris, så kan det exempelvis kompenseras genom låg nätavgift. Det gäller således att se till helheten. Om de säljer nätet med ”förlust” så kan de ta igen det på låg nätavgift

Det är naturligtvis svårt att ange vilka affärsmässiga parametrar som en operatör väger in i ett beslut om att köpa ett Byanät. Utöver rent ekonomiska parametrar för den enskilda affären spelar många andra faktorer in på operatörens bedömning av Byanätets värde och på vad som är ett acceptabelt överskott till exempel:

  • marknadsstrategi
  • konkurrenssituation
  • befintlig kvalitet på nät och dokumentation
  • möjlighet att ansluta fler kunder utefter de befintliga nätsträckningarna
  • nätets geografiska läge och närheten till större orter
  • går det att integrera andra nät och går det att nyttja som en del av ett stamnät
  • finns möjlighet att hyra ut kapacitet till mobilmaster eller större företag

Investeringskalkylen ska därför betraktas som en grov översikt av de parametrar som en operatör hanterar och bedömer inför en eventuell upphandling av ett Byanät.

Vid en försäljning finns även andra aspekter att ta hänsyn till, t.ex. skattefrågor och momsfrågor.


[1] SFS nr: 1995:1554, 4 kapitlet, Värderingsregler

[2] Resonemanget förutsätter i detta fall att byalaget behållit nätet i egen ägo under fem år.