Frågor & Svar

Byanätsforum får kontinuerligt in frågor från byanätsföreträdare runt om i Sverige. Då frågorna har allmän bäring och intresse för fler än frågeställaren publiceras här såväl frågorna som de svar som getts.

OBS! Byanätsforum sammanställer information från olika källor. All information på denna hemsida är avsedd att exemplifiera, illustrera och att bidra till diskussion. Byanätsforum tar inte ansvar för hur informationen används eller eventuella konsekvenser som uppkommer av att informationen används.

Innehållsförteckning:


Frågor om bredbandsstöd

  • Får man sälja sitt nät om det är stödfinansierat?

Det som har sagts om detta är att:

- Försäljningen ska konkurrensutsättas,

- om det säljs inom mindre än 5 år efter projektavslut så måste Länsstyrelsen meddelas vid en försäljning,

- kontrakt ska skrivas på att köparen tar över de åtaganden som stödsökaren hade på sig,

- och Länsstyrelsen ska göra en återkravsutredning. Om intäkterna från försäljning är mindre än stödbeloppet (tillsammans med eventuella intäkter från samförläggning) är det ok, det blir inget återkrav.  Pengarna är fria att användas till vad som helst, det ses som en del av den privata finansieringen och kan till exempel återbetalas till medlemmarna som reducerad anslutningsavgift.  Om intäkterna däremot är högre än stödbeloppet, kommer de att få ett återkrav.

Exempel, stödet är 50 %. Om intäkterna från försäljning är 30 % så är det ok, det blir inget återkrav. Resultatet blir bredbandsnätet blir billigare för slutkunden. Om intäkterna från försäljning däremot är så hög som 70 % så blir det 20 % som behöver betalas tillbaka. Det är inte meningen att man ska får betalt för att bygga bredbandsnät.

Jordbruksverket kommer förtydliga informationen om försäljning av ett stödfinansierat nät på sin webbplats.

  • Var finns ansökningsblanketten om bredbandsstöd?

Det finns ingen blankett. Ansökan sker elektroniskt via Jordbruksverkets hemsida och följer samma process som övriga projektstöd:

http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/stod/foretagsochprojektstod.4.37e9ac46144f41921cd21af6.html

En checklista på vilka uppgifter som ska bifogas / inkluderas i en ansökan finns här:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.438548e914b049e7faf74525/1421746885148/PDF+f%C3%B6r+bredband+%28instruktioner+f%C3%B6r+ans%C3%B6kan+om+st%C3%B6d%29.pdf

  • Vad kan jag läsa det regelverk som styr bredbandsstödet (förordningen och föreskriften för landsbygdsprogrammet)?

Förordningen finns att läsa på Riksdagens hemsida: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2015212-om-statl_sfs-2015-212/?bet=2015:212

Föreskriften som styr bredbandsstöden finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.1098e1ba1519f80c5965ade/1450085285072/F%C3%B6reskrift%2C+2015-050.pdf

  • Är det krav att näten ska dokumenteras för att få bredbandsstöd och finns det exempel på hur dokumentationen ska se ut?

Ja. Jordbruksverket ställer krav på att näten ska besiktigas och dokumenteras för att få bredbandsstöd.

Jordbruksverket anger på sin hemsida vilka krav som gäller för dokumentation. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/bredband/villkorforbredbandsstodet.4.44141f7315158c431c5b9202.html

I föreskriften finns reglerna specificerade. https://www.jordbruksverket.se/download/18.784a4ace1519f84f6643efe/1450083857493/2015-050.pdf

Exempel på hur dokumentationen ska utformas finns på Byanätsforums hemsida under ”Byanätsprocessen”: http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/processkarta/Dokumentera-natet/

Även för byanät som bygger utan stöd är det viktigt med en bra dokumentation. För allmänt tillgängliga elektroniska nät och tjänster är det ett krav på dokumentation enligt PTS föreskrift om driftsäkerhet (PTSFS 2015:2). https://www.pts.se/upload/F%c3%b6reskrifter/Tele/PTSFS%202015-2%20-%20Drifts%c3%a4kerhet.pdf

I arbetet med att ta fram riktlinjer för Robusta fiberanläggning finns underlag kring dokumentation.

https://www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommunikation/Atgarder/Robust-fiberanlaggning/

  • Finns det en central marknadsanalys som beskriver var det kommer byggas ut kommersiellt och vilka områden som är berättigade att söka bredbandsstöd?

Jordbruksverket har låtit PTS sammanställa en marknadsanalys för hela riket. Analysen visar att de kommersiella förutsättningarna är sämst på ren landsbygd (utanför tätorter). Dessa områden är därför berättigade till stöd.

Hela marknadsanalysen finns på:
http://www.jordbruksverket.se/…/Marknadsanalys+bredbandsutb…

  • Olika designregler gör att man installerar på olika sätt, dosa utanpå husvägg eller i hushållet. Det är ju alltid fråga om passiv utrustning, som är stödberättigad, men är den det om man sätter den inne i huset?

Dosan är passiv utrustning och är stödberättigad oavsett om den sitter inne i huset eller utanpå. Inkoppling av fiber i dosan är däremot kopplat till den aktiva utrustningen och är inte stödberättigad.

  • Kan stödet gå till tätort om marknaden inte är intresserade i det offentliga samrådet?

Stödet till bredbandsutbyggnad kan enbart ges till utbyggnad av bredband (passiv utrustning) utanför tätort där det inte finns någon kommersiell aktör som vill bygga. Se villkoren på http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/bredband/villkorforbredbandsstodet.4.44141f7315158c431c5b9202.html Det betyder att du söker stöd enbart för det området som uppfyller dessa krav, det betyder inte att det inte får ingå tätort i ditt projekt som du söker stöd för. Det hindrar ju inte att din förening även bygger i en tätort. Om så är fallet är det viktigt att entreprenören antingen skickar separata fakturor för tätort och stödberättigad landsbygd eller tydligt särredovisar detta på fakturorna.  Det är också viktigt att hålla isär ”delprojekten” i bokföringen.

  • Går besluten att överklaga?

Besluten är inte möjliga att överklaga

  • Någon som vet om nya bidragsreglerna kräver LOU-upphandling. Det hindrar ju att använda bönder med traktorgrävare för kortare sträckor. Detta var ju tanken med byalag. De gamla reglerna hindrade detta?

Stödvillkoren gör att vissa moment måste konkurrensutsättas för att skapa transparens. Detta gör att det inte är lika lätt att använda bygdens resurser i alla avseenden. Å andra sidan behöver inte upphandlingen bli så avancerad. Den kan istället bli en kvalitetsindikator, särskilt om upphandlingsmallen används. För mer information se Jordbruksverkets hemsida. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/bredband/konkurrensutsattning.4.44141f7315158c431c5b920f.html

  • Var finns den "marknadsanalys" som Jordbruksverket använt för att bestämma vilka områden som är berättigade att söka bredbandsstöd?

Den finns på Jordbruksverkets samlingssida om bredband:
www.jordbruksverket.se/bredband

Direktlänken är:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.7512238714c77e32fa1260a0/1427964983438/Marknadsanalys+bredbandsutbyggnad+2014-2017.pdf

  • Behövs det göras en risk och sårbarhetsanalys för ett byanätsprojekt som ska söka stöd via landsbygdsprogrammet?

Nej. Det räcker med att följa de generella villkor för robusthet som jordbruksverket beslutat om.  Avser byalaget äga nätet ska en förvaltningsplan upprättas. www.jordbruksverket.se/bredband

Det kan dock vara bra att göra en riskanalys för byanätet och det finns mallar och hjälp, bl.a. på www.ssnf.org.

  • Stämmer det att en bredbandsanslutning som kostar mer än 50 000 kr inte är stödberättigad?

Nej, det finns inga maxgränser för vad en anslutning får kosta. Se Jordbruksverkets hemsida för en förteckning över de villkor som omger stöden: www.jordbruksverket.se/bredband

  • Måste en nätoperatör upphandlas offentligt precis som entreprenör för byggnation av nät för att man skall vara berättigad bidrag från Jordbruksverket?

Vi skrev en kort genomgång av reglerna för stödet i den nya stödperioden som kan komplettera jordbruksverkets bredbandssidor. Kolla in den här: http://bredbandsforum.se/.../Kort%20genomg%C3%A5ng%20av...

Du kan även hitta bra stöd i Fiberhandboken, som du hittar här: http://www.bredbandsforum.se/Global/Dokument/Fiberhandboken_2.pdf

Så här står det bla i föreskrifterna
"57h§ Stödmottagaren ansvarar för att
1.inhämta de tillstånd som krävs enligt bestämmelser i miljöbalken, väglagen (1971:948), plan-och bygglagen (2010:900) samt jordabalken,"

  • Någon som kan vad man måste ta hänsyn till i Plan och Bygglagen samt vad som står i Jordabalken?

Fornlämningar, biotopskyddade områden och sjöar och vattendrag är viktiga saker som kan skadas allvarligt vid felgrävning varför tillstånd krävs. Ni måste kontakta er länsstyrelse för att få information om blanketter och tillvägagångssätt. Det ser lite olika ut från länsstyrelse till länsstyrelse. I t.ex. Västa Götaland har man försökt att ensa denna procedur.

Andra tillstånd kan röra:
- Om man vill gräva i, eller trycka ledningar genom vägar eller om ni vill gå över en bro med er ledning så ska ni ansöka om tillstånd för detta hos Trafikverket, om Trafikverket är ägare till vägen/bron.
- För att kunna gräva på andras mark behöver ni ha markavtal med berörd markägare eller fastighet. Tänk på att det är bättre att avtalet följer en fastighet än en fastighetsägare för att inte drabbas av att en ägare ändrar sig eller en ev. ny ägare till en mark inte vill ha en ledning på marken. Lantmäteriet kan också ge stöd och råd till vad man som fiberförening behöver tänka på. Det kan gälla ledningsrätt och/eller bildandet av en gemensamhetsanläggning.
- I vissa fall kan det krävas tillstånd från kommunen, exempelvis om ni ska gräva i ett planlagt område eller sätta upp en byggnad (bygglov). Ta därför alltid kontakt med kommunen innan ni börjar gräva.

Vad gäller Boverket och PBL så har Boverket tagit fram information som återfinns här: http://www.boverket.se/.../elektroniska-kommunikationer.../ Den informationen vänder sig främst till kommuner och länsstyrelser samt operatörer. Vi har försökt att samla informationen här: http://bredbandsforum.se/.../processkarta/Kontakta-kommunen/

  • Annonsering i nationella databaser

Vilka tjänster kan man använda sig av? Räcker det med att vända sig till ett antal aktörer istället för att annonsera?

Man måste annonsera på nationella elektroniska databaser. Det finns flera nationella tjänster för nationell annonsering vid konkurrensutsättning. Upphandlingsmyndigheten har samlat flertalet av dem här: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/inkopsprocessen/upphandling/annonsera/

Det kan även vara lämpligt att samtidigt kontakta några aktörer som kan vara lämpliga och informera om att annonseringen lagts ut. Detta för att öka möjligheten att få olika kostnadsförslag.

  • Kommunal Borgen

Hur ställer sig Jordbruksverket till kommunal borgen? Är det kommunal medfinansiering?

Jordbruksverket bedömer att kommunerna kan gå i borgen för de lokala fiberföreningarna. Så länge den kommunala borgen inte löser ut så är det inte kommunal medfinansiering. Om den kommunala borgen löser ut kan det dock bli fråga om kommunal medfinansiering.

  • Upphandling av KO för ny del av nätet

Vi har ett befintligt nät i vilket vi har en KO. Nu ska vi bygga till vårt nät. Kan vi använda samma KO eller måste en ny konkurrensutsättning göras med risken att vi sitter med två olika avtal för föreningens medlemmar.

Svar: Konkurrensutsättning måste ske för de nya anslutningarna. Det kravet går inte att frångå om man vill söka stöd.

  • Kostnad för ledningsrätt

Är kostnaden för ledningsrätt stödberättigad?

Ja, utgifter för att ta ut ledningsrätt ger rätt till stöd. Ledningsrätt är en rättighet som liknar ett servitut och är ett sätt att säkra rätten att ha en ledning över en eller flera fastigheter. Du ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet alternativt hos din kommunala Lantmäterimyndighet där det finns en sådan. Mer information om ledningsrätt och andra frågor om bredband och markåtkomst finns på Lantmäteriets hemsida, se länkarna till höger.

  • Hur beräknas projektets storlek

Vårt projekt täcker såväl landsbygd som hushållen i tätort även om vi inte söker stöd för de som är i tätorten. Kan vi trots detta räkna in tätorten. I SJV:s föreskrift och på hemsidan pratas bara om projektets antal hushåll. Om då projektet är större än ”stödprojektdelen” hur räknar man då?

Stödet till bredbandsutbyggnad kan enbart ges till utbyggnad av bredband (passiv utrustning) utanför tätort där det inte finns någon kommersiell aktör som vill bygga. Se villkoren på:

 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/bredband/villkorforbredbandsstodet.4.44141f7315158c431c5b9202.html

Det betyder att du söker stöd enbart för det området som uppfyller dessa krav, det betyder inte att det inte får ingå tätort i ditt projekt som du söker stöd för. Det hindrar ju inte att din förening även bygger i en tätort. Om så är fallet är det viktigt att entreprenören antingen skickar separata fakturor för tätort och stödberättigad landsbygd eller tydligt särredovisar detta på fakturorna.  Det är också viktigt att hålla isär ”delprojekten” i bokföringen.

  • Vad räknas in i avdragsgilla kostnader

Är installation av fiber är stödberättigat in i hushåll. Olika designregler gör att man installerar på olika sätt, dosa utanpå husvägg eller i hushållet. Det är ju alltid fråga om passiv utrustning, som är stödberättigad, men är den det om man sätter den inne i huset?

Dosan är passiv utrustning och är stödberättigad oavsett om den sitter inne i huset eller utanpå. Inkoppling av fiber i dosan är däremot kopplat till den aktiva utrustningen och är inte stödberättigad.


Frågor om ekonomi

  • Strider det mot kommunallagen att ge borgen för byggnadskreditiv som en fiberförening kan behöva för att klara likviditeten?

Det finns kommuner som gått in som borgenärer. Detta indikerar att den bedömning att kommunallagen inte förbjuder kommuner att gå in som borgenärer.

  • I Byanätforumet nämns kostnaden för anslutning 15 000 -20 000 kr. Är det total kostnad in i hus med "anslutningsbox"?

 Det varierar. När saken undersöktes 2012 var 15 000 - 20 000 kr den kostnad som återkom - vilken dock exkluderade grävning på den egna tomten. Se PM från 2012:

http://www.bredbandivarldsklass.se/Global/Dokument/Arbetsgrupp%205%20%E2%80%93%20Minnesanteckningar%20%E2%80%93%20Workshop%20om%20kostnader%20f%C3%B6r%20utbyggnad%20av%20byan%C3%A4t.pdf

TeliaSoneras nationella referenserbjudande för fiber till villa är 19 900 kr och inkluderar allt så 20 000 kr är sannolikt en schablon som fortfarande går att använda.

  • Finns det sätt att minska dyra abonnemangskostnader för el i  ett byanät?

El är nödvändigt för ett byanät och fiberföreningar kan hamna i en situation där de får betala ett relativt högt pris för el. Abonnemangsavgiften blir hög trots en låg förbrukning. Det finns exempel där fiberföreningar

1.Jämförts med kunder som har 35 gånger så hög förbrukning!

2. Skulle klarat sig med 10 amp eller kanske även 6 amp som mätarsäkring, men det är inte möjligt då produkten inte erbjuds .

Ett sätt att hantera ovanstående är att försöka hitta plats för nod i anslutning till exempelvis en bygdegårdar e alternativt dela abonnemangskostnaden med andra nyttigheter exempelvis den lokala vägbelysningsförening.

Det finns en mall framtagen för avtal om el till bygdegård, som återfinns här (http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/Informationsmaterial/)

  • Hur bedriver en ekonomisk förening handel inom föreningen och hur blir det med momsen?

En ekonomisk förening ska i huvudsak bedriva en ekonomisk verksamhet med sina medlemmar. Fibernätsföreningar, som ekonomiska föreningar, gör normalt detta genom att ta betalt av medlemmarna för att de använder föreningens nät (nätavgifter). Upplåtelse av nät är momspliktig verksamhet. Någon annan verksamhet behöver föreningen inte ha.

Se illustration i Handbok för fiberföreningar (finns under "Informationsmaterial")

Se Skatteverkets ställningstagande i frågan som finns här

  • Vad är en rimlig avskrivningstid för ett byanät?

Avskrivningstakten handlar om att fördela kostnaden för anläggningstillgångarna över en rimlig tid. Utgångspunkten är bedöma en ekonomisk livslängd, vilket ska vara kortare än teknisk livslängd. Så den dag tillgångarna är förbrukade eller behöver bytas ut ska de vara avskrivna. Principen bygger på att man inte övervärdera sina tillgångar och där med balansräkningen i föreningen.

Med utgångspunkt i ovanstående är den gängse rekommendationen att ha bokföringsmässig avskrivning som uppgår till

  1.  20-30 år för den passiva utrustningen (fiber/kanalisation).
  2. Ca 5 år för den aktiva utrustningen (switchar och dylikt)

Notera i särskild ordning att statliga stöd som ges för att just anskaffa tillgångar hanteras som en direktavskrivning på anläggningen. Det innebär att man sänker det bokförda anskaffningsvärdet.

  • Hur kan föreningar hantera avskrivningar på nätet?

Hur föreningar ska hantera avskrivningar har diskuterats i flera sammanhang. Ett skäl är att en del fiberföreningar väljer att göra sina avskrivningar och då drabbas av ett negativt resultat (vilket kan uppfattas som opassande a v Skatteverket). Ett alternativ är att höja (service)avgifterna för att täcka avskrivningarna. Sistnämnda uppfattas dock som att medlemmarna får ”betala anläggningen två gånger” och medför att ett stort kapital byggs upp i föreningen.

För att reda ut det hela går det att konstatera att fiberföreningar – vanligtvis - till största del väljer att finansiera upprättandet av bredbandsanläggningen genom insatser (lite billigare än lån då det inte medför räntekostnader). Ett sådant upplägg ligger nära det som Coompanion rekommenderar.

För det andra kan det konstateras att föreningar också kan ta ut en löpande nätavgift av sina medlemmar (för att medlemmarna använder nätet). Denna avgift bör täcka kostnader för drift, underhåll och avskrivningar mm. Upplägget innebär att föreningen bygger en kassa. Det innebär dock inte att medlemmarna betalar nätet två gånger. Insatsen är nämligen ingen betalning för nätet (i så fall skulle den varit skattepliktig) utan en kapitalplacering som medlem kan få tillbaka.

När en förening anser att den har större kassa än vad den behöver kan den sänka insatsnivån och betala tillbaka överskjutande del till medlemmarna. Det är därför Coompanion i sina stadgeförslag (som finns på Byanätsforums hemsida) även rekommenderar en justerbar insatsnivå. dvs en högsta och en lägsta nivå.

Principen blir ungefär den samma som att använda det positiva kassaflödet till amortering av lån. Om föreningen hellre vill finansiera anläggningen med lån än med eget kapital (insatser) så går det också bra.

Stadgeförslag finns här: http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/Informationsmaterial/

  • Vet någon vad priset är för uthyrning av svartfiber? Är det meterpris + en ev fast avgift?

Stadsnätsföreningen har information på:

http://ssnf.org/.../Avtalspaketet-Svartfiber--kapacitet/

Skanovas prislistor för fiber finns här (produkten Skanova Fiber 2009 är vanligast, men det finns andra prislistor för tex fiber till villa)

https://www.skanova.se/Produkter-och-nat/Fiber/Skanova-Fiber-2009.html

Kolla också informationsverktygen för att få uppgifter om sträckning och priser

https://www.skanova.se/Produkter-och-nat/Vara-verktyg/Sokverktyg.html

Sen har Skanova även info direkt riktad mot byanät.

https://www.skanova.se/Fiber-for-byalag.html


Frågor om avtal

  • Måste alla lagfarna ägare skriva under ett markupplåtelseavtal?

Ja. Alla som är delägare i fastigheten ska skriva under markupplåtelse.

Är det exempelvis 30 delägare så måste alla skrivs under om inte fullmakt finns för övriga. Att inte hitta alla eller svårt att få kontakt är inte en giltig anledning. Dock är detta utmaningen och en orsak till att det tar lång tid att skriva avtal.

Notera att det är möjligt att använda varianter av kungörelser för att nå alla, dvs det är inte nödvändigt att under alla omständigheter få tag på alla fysiskt.

Vad beträffar ledningsrätt upplyser Lantmäteriet också om  att "enskilda abonnentlinjer" inte behöver inkluderas. Om de dock  går över annans mark (annan än personen som ska nyttja ledningen) är det bra om abonnenten tecknar servitutsavtal med aktuell markägare för att säkra att han/hon får ha sin enskilda ledning över annans mark. Ett sådant avtal kan skrivas in hos Inskrivningen (hos Lantmäteriet) så blir det tydligt mot eventuella ny ägare.

  • Är det okej att ett byanät sluter kollektivavtal på längre än 24 månader?

I avtalsvillkor för gruppabonnemang mellan fiberföreningar och kommunikationsoperatörer är långa bindningstider vanliga, t ex att föreningen förbinder sig att betala för gruppabonnemanget i 60 månader.

Men vilka avtalsvillkor kan föreningen sedan i sin tur ställa till medlemmarna/konsumenterna? Kan vår förening ha 60 månaders bindningstid gentemot medlem/ konsument utan möjlighet till uppsägning eller gäller regeln om 24 månaders bindningstid även för oss?

Coompanion har tidigare analyserat denna fråga. Det finns enligt deras analys inga formella hinder för en förening att skriva långa avtal med leverantörer, samt att denna typ av avtal kan ha flera fördelar, t ex ett bättre pris. Men föreningen kan antagligen inte (enligt LEK) avtala längre bindningstider med sina medlemmar än 24 månader, och att föreningen därför behöver överväga för- och nackdelar vid val av avtalslängd.

Coompanion har tidigare rekommenderat, i syfte att riskminimera, att föreningar har en buffert med anslutningar (gentemot operatören) för att kunna parera om det förekommer enstaka medlemmar som vägrar omfattas av kollektivavtalet. Alternativt att man tecknar avtal på 24 mån med option på förlängning.

Om föreningen väljer att teckna ett kollektivavtal längre än 24 månader finns inspiration att hämta från hur andra fiberföreningar hanterat frågan. Skredsviks fiber valde att skriva in en ”avtalstid” på 5 år, med en bindningstid på 24 månader. Se avtal här:

http://www.skredsviksfiber.se/bdh_filearea/Medlemssida/Tjansteavtal_Skredsviks_fiber_Rev_3.pdf

Häggådalens fiber valde att be medlemmarna att inte gå med på kollektivavtalet om man inte var säker på att kunna vara med alla 5 åren:

http://www.haggadalensfiber.se/?page_id=87&cpage=10

  • Är det tillåtet för ett byanät att skriva ett exklusivitetsavtal med en enskild kommunikationsoperatör? Kan medlemmerna kräva av föreningen att man erbjuder fler lösningar, t ex korttidsavtal, eller fler tjänsteleverantörer, än vad den KO man skrivit avtal med erbjuder?

Det är tillåtet att ha en kommunikationsoperatör med exklusiv rätt att agera som kommunikationsoperatör, så länge stödmottagaren, kommunikationsoperatören eller annan avtalspart ger andra operatörer tillträde till nätet på såväl aktiv som passiv nivå. Det vill säga, nätet måste inte vara öppet på s.k. kommunikationsoperatörsnivå under förutsättning att kommunikationsoperatören dels gör det möjligt för flera tjänsteleverantörer att sälja sina tjänster i det stödfinansierade nätet, dels tillhandahåller tjänster på passiv och aktiv nivå, såsom beskrivits ovan.

Öppenhetsvillkoret är inte ett hinder mot att en stödmottagare, exempelvis en förening, agerar som en inköpsorganisation för sina medlemmar, dvs. ingår avtal om kollektivanslutningar med en (tjänste)leverantör. Sådana kollektivanslutningar bör vara förenliga med öppenhetskravet för stödfinansierade nät under förutsättning att andra operatörer kan beviljas tillträde på aktiv och passiv nivå.  

Vad gäller vilka förväntningar som man kan ha på den ekonomiska föreningens agerande (om föreningen borde ha frågat medlemmarna etc) så är det en civilrättslig/associationsrättslig fråga som det inte ligger inom PTS mandat att ha synpunkter på i sig. Däremot skulle vi möjligen kunna ge tips på hur en förening skulle kunna agera för att främja relationen till sina medlemmar.

Länk till Jordbruksverkets regler för nya stödet som är ett förtydligande av vad som redan gäller: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/bredband/villkorunderprojektet.4.37e9ac46144f41921cd2c7ac.html

PTS tog fram en vägledning i öppenhetsfrågan som finns här (vägledningen gäller PTS medfinansiering): http://www.pts.se/upload/Ovrigt/Internet/Bredband/2014/Kravet-pa-oppenhet-stodfinansierade-nat.pdf


Frågor om bredbandspolitik

  • Hur är Byanätsforums koppling till PTS?

Tillsammans med LRF var PTS initiativstagare till Byanätsforum. PTS ansvarar också för Bredbandsforums kansli som i nuläget sköter det operativa arbetet med Byanätsforum. PTS medverkar också i Byanätsforums aktiviteter.

  • Ger forskningen stöd för att tillgång till bredband ger tillväxt på landsbygden?

Ja. En ny metastudie pekar på att bredband gör skillnad, men effekten är mindre än i urbana områden.
http://whatworksgrowth.org/policy-area/broadband/#.VTixjaFvnwo

Forskning visar också att arbete med bredband på landsbygden ger en rad andra positiva effekter.
http://www.bredbandivarldsklass.se/Documents/stenbacka.pdf


Frågor om byggnation

  • Inom ramen för ett område där en fiberförening bygger ett nät finns boenden som inte vill ansluta sina fastigheter. Sannolikt kommer de dock att ändra sig när det gått ett par år.  Hur hanteras efteranslutningar i ett projekt som fått bredbandsstöd?

De föreningar som får stöd för ett specifikt område ska säkerställa att alla fastigheter med boenden kan anslutas. Detta innebär att även om boenden tackar nej så ska det förberedas så att fastigheterna kan anslutas vid ett senare tillfälle, ex genom tillräckligt utrymme i noder och tillräckligt dimensionerad kanalisation. Det finns även exempel där föreningarna gjort kompletta förberedelser med   såväl kanalisation som fiber till tomtgränsen. Sistnämnda är dock inget krav för att få stöd.

Efteranslutning innebär alltid en merkostnad. Vanligtvis hanteras denna genom att de som vill efteransluta sig får betala den ursprungliga anslutningsavgiften plus ett tillägg för att täcka de merkostnader som uppstår.

  • I Skäggenäs norr om Kalmar vill vi nu ha fiber för kommunikation. För detta behöves en förening som bl a kan hantera ekonomin. Vilken typ av förening föreslår ni och hur kommer vi igång med den?

Det är vanligast att starta en ideell förening alternativt en ekonomisk förening. Registrering sker hos Bolagsverket så att ni får ett organisationsnummer.

Det finns tips på föreningsstart på Byanätsforums hemsida. www.byanatsforum.se

  • Finns det någon information om hur träd bäst skyddas när bredbandsnätet anläggs?

Ja, länsstyrelserna har tagit fram en praktisk broschyr som ger vägledning

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/skydda-trad-arb.pdf

  • Är det krav att näten ska dokumenteras för att få bredbandsstöd och finns det exempel på hur dokumentationen ska se ut?

Ja. Jordbruksverket ställer krav på att näten ska besiktigas och dokumenteras för att få bredbandsstöd.

Jordbruksverket anger på sin hemsida vilka krav som gäller för dokumentation. https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/bredband/villkorforbredbandsstodet.4.44141f7315158c431c5b9202.html

I föreskriften finns reglerna specificerade. https://www.jordbruksverket.se/download/18.784a4ace1519f84f6643efe/1450083857493/2015-050.pdf

Exempel på hur dokumentationen ska utformas finns på Byanätsforums hemsida under ”Byanätsprocessen”: http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/processkarta/Dokumentera-natet/

Även för byanät som bygger utan stöd är det viktigt med en bra dokumentation. För allmänt tillgängliga elektroniska nät och tjänster är det ett krav på dokumentation enligt PTS föreskrift om driftsäkerhet (PTSFS 2015:2). https://www.pts.se/upload/F%c3%b6reskrifter/Tele/PTSFS%202015-2%20-%20Drifts%c3%a4kerhet.pdf

I arbetet med att ta fram riktlinjer för Robusta fiberanläggning finns underlag kring dokumentation.

https://www.pts.se/sv/Bransch/Internet/Robust-kommunikation/Atgarder/Robust-fiberanlaggning/

  • Vad är ett rimligt pris för en fastighet som önskar flera anslutningar?

Det finns flera olika modeller för att hantera en situation där en fastighet som ingår i ett byanät önskar fler än en anslutning (exempelvis på grund av att det finns flera byggnader som behöver anslutas)

  • Fastighetens ägare får betala fullpris för samtliga anslutningar
  • Fastighetens ägare får betala fullpris för en anslutning och 5000 kr för varje extraanslutningen (så kallad flygelanslutning)
  • Fastighetens ägare får betala 5000 kr (plus moms) för varje extraanslutning och själv stå för all grävning utöver den som går till huvudanslutningen)

Fastighetens ägare får betala den faktiska merkostnaden som det kostar att dra fram kabel.

  • Vad betyder de nya driftsföreskrifterna för fiberföreningarna?

Föreskrifterna omfattar endast aktörer som "tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät" och är anmälningspliktiga. Generellt sett är byalag inte det.

Men OM ett byalag skulle anses tillhandahålla ett allmänt kommunikationsnät så omfattas de av vissa krav i föreskrifterna (1-14 §§).

Det är (sammanfattat) krav på:

  • Övergripande driftsäkerhetsarbete, krav utpekade ansvariga för säkerhetsarbetet och dokumenterade rutiner etc.
  • Dokumentation av samtliga tillgångar och förbindelser
  • Genomförande av riskanalyser för dokumenterade tillgångar och förbindelser
  • Genomförande av konsekvensanalys (om kritiska delar av verksamheten skulle bortfall)
  • Incidenthantering
  • Kontinuitetsplanering
  • Åtgärder efter riskbedömning
  • Åtgärder relaterade till intrång och annan yttre påverkan
  • Åtgärder för att hantera väderrelaterade hot
  • Åtgärder för att hantera planerade förändringar
  • Åtgärder avseende åtkomst och behörighet
  • Beredskap att reagera på larm

De som tillhandahåller enbart nät omfattas inte av de konkreta kraven på reservkraft och redundans (gäller bara tjänstetillhandahållare och KOs). Dock ska alla som omfattas av föreskrifterna genomföra riskanalyser och sedan vidta de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att hantera riskerna (t.ex. risken för strömavbrott).

Läs föreskrifterna här: http://www.pts.se/upload/F%c3%b6reskrifter/Tele/PTSFS%202015-2%20-%20Drifts%c3%a4kerhet.pdf

  • Finns det någon lista som ger exempel på vilka företag som fiberföreningar kan ta hjälp av?

Byanätsforum har låtit publicera en lista som baserat på input som inkommit från byanät runt om i landet. Listan utvecklas kontinuerligt och finns på: http://www.bredbandivarldsklass.se/Byanatsforum/Entreprenorslistan/

  • Kan telestolpar användas av fiberföreningar?

Det är en attraktiv tanke att kunna dra nytta av befintliga telestolpar. Stolparna finns i hela Sverige och når i de flesta fall fram till enskilda villor oberoende av om dessa är lokaliserade i täta skogar, i djupa dalar eller på höga berg. Att använda stolparna skulle teoretiskt kunna ge en snabbare fibrering.

 Dessvärre så saknas det idag publika uppgifter om den generella konditionen på telestolparna per teleområe. Inga uppgifter finns heller om stolpparken i de områden som är föremål för Telias så kallad ”teknikomställningsprojekt” där kopparnätet monteras ned (och stolparna fälls).

Med utgångspunkt i antagandet att många telestolpar sannolikt har tvåsiffriga tal i återstående livslängd förefaller det dock vara kapitalförstöring att ta ner stolparna. Som ett alternativ till att avveckla stolparna skulle teletråden kunna ersättas med en optisk fiberkabel. På så sätt skulle de vara möjligt att dra fiber fram till hushåll som idag ligger i ”vita fläckar”, det vill säga i områden som är ointressanta ur kommersiell synvinkel.

Det finns idag inga kända fall där Skanova låtit byanät överta eller använda befintliga telestolpar. Däremot finns redan en privat andrahandsmarknad för stolpar.

  • Fördelar:

+ kostnadsbesparande

+ finns redan på plats

+ bidrar till en snabbare fibrering

  • Nackdelar

-Stolparna innehåller miljögiftet kreosot som Kommissionen haft synpunkter på

- Stolparna kräver underhåll och konditionsbesiktning

- Luftledningar är tveksamt ur robusthetsperspektiv

  • Behövs tillstånd för att dra bredband genom en väg som Trafikverket äger?

Ja. Tillstånd krävs enligt 44 § väglagen (1971:948).

Ansökan görs direkt till Trafikverket: http://www.trafikverket.se/…/Ansok-om-ledningsaren…/Ansokan/

För att få starta arbetet på "vägverkets" vägar krävs en TA-plan som är godkänd av Trafikverket.


Frågor om nyttan med bredband

  • Höjer fiberbaserat bredband priset på en fastighet?

Officiell mäklarstatisitk saknas som verifierar att  fiber ger fastigheten ett högre värde. Det finns dock gott om anekdotiska bevis för att så är fallet. Magnus Mattiason registrerad fastighetsmäklarare och verksam vid SkandiaMäklarna har också på direkt fråga från en fiberförening valt att ge följande svar:

I min roll som mäklare sedan 20 år tillbaka så kan jag nog inte överdriva för mycket när jag säger att en villa med fiberinstallation är betydligt mer efterfrågad än om den inte har motsvarande investering. Du nämnde att det preliminärt skulle kunna kosta kring 10-20 tusen kronor. Jag skulle säga att värdet på varje bostad ökar med MINST den summan från dag ett efter installationen.

Och precis motsatt effekt fås på de fastigheter som väljer att inte installera fiber – köpare vid kommande försäljningar kommer att fråga ” jag har hört att det finns fiber i området, har man installerat detta?” Är svaret då nej så drar det ner värdet på bostaden med, enligt min bedömning, avsevärt mycket mer än själva installationskostnaden. Vi har redan sett flera sådana negativa reaktioner… där vissa ägare inte insett fördelarna med fiberinstallationen.

Jag tänkte att jag skriver detta som ett förtydligande till vårt samtal, tidigare idag. I framtiden så kan det bli lite av ett dilemma vid kommande försäljningar, där vi har ”oturen” att få sälja en bostad åt någon som inte har anslutit fiber – jag tror det vore att skjuta sig lite i foten om man missar chansen från start liksom.

 


 

Frågor som uppkommer under förvaltningsfasen

  • Är byanät anmälningspliktiga till PTS?

Operatörer och andra ägare av elektroniska kommunikationsnät ska under vissa förutsättningar anmäla sig till Post- och telestyrelsen (PTS), enligt lagen om elektronisk kommunikation. Anmälningsplikten ger PTS en bra överblick över marknaden och möjlighet att ta fram till exempel marknadsstatistik och är en viktig informationskälla för PTS årliga bredbandskartläggning. Med anmälningsplikten följer även en skyldighet att betala en avgift. Avgifterna från större operatörer finansierar en stor del av PTS verksamhet men för små nätägare som omsätter mindre än 5 000 000 kr uppgår avgiften till 1 000 kr/år.

PTA har påbörjat ett arbete med att förutsättningslöst undersöka frågan om byanätens eventuella anmälningsplikt. PTS utgångspunkt är att beakta både PTS och lokala och regionala myndigheters behov av god information om marknaden, liksom byanätens intresse av att på ett så enkelt och bekymmersfritt sätt som möjligt bedriva sin verksamhet.

Läs mer om anmälningsplikt på: http://pts.se/sv/Bransch/Telefoni/Anmalningsplikt/

  • Hur skall ett byanät behandla en medlem (i egenskap av en ekonomisk förening) som begär utträde. Skall föreningen betala tillbaka det som medlemmen betalat till föreningen minus avskrivning. Eller skall föreningen behålla det inom föreningen? (Denna ansökan på utträde kan t.ex. bero på försäljning av fastighet, ekonomiskt obestånd osv.)

Titta först efter vad som står i stadgar angående uppsägning av medlemskap och återbetalning av insatser. Finns inte svaret där kan kap 4 lagen om ekonomiska föreningar ge vägledning. Lagen gäller om inget annat står skrivet i stadgarna.

Notera två saker:

  • avskrivningarna påverkar inte insatsåterbetalningar.
  • om medlem säljer sin fastighet och inte längre vill vara med kan den sälja sina insatser till nya ägaren. Nya ägaren kan då inom 6 månader ansöka om medlemskap i den gamles ställe. Då sker ingen utbetalning via föreningen, utan bara en omföring till ny medlem. Ett försäljningsbevis bör då finnas med som underlag.
  • Finns det mallar för medlemsansökan (i en fiberförening) som kan användas exempelvis vid ägarbyte av enskilda fastigheter?

När fastigheter som ingår i ett byanät byter ägare behöver nya avtal skrivas med de nya ägarna (såvida inte ledningsrätt finnes). Exempel på hur avtalsmallar kan se ut finns redovisade i ”Fiberföreningshandboken” och även att tillgå på http://www.bredbandsforum.se/Byanatsforum/Informationsmaterial/


Frågor om försäkringar

Går det som byanät att teckna en försäkring?

Ja. Under byggnationsprocessen erbjuder hela Sverige ska leva en försäkring som ger ett heltäckande skydd. Mer information finns hos Hela Sverige leva: http://www.helasverige.se/kansli/vad-vi-goer/vaar-foersaekring/?no_cache=1&sword_list%5B%5D=byalagsf%C3%B6rs%C3%A4kring

När bredbandsnätet är färdigställt är det viktigt att teckna en försäkring som skyddar anläggningen mot exempelvis stormskador. Försäkringen bör innehålla skydd för egendom, hyresförlust, ansvar (för föreningen och för styrelsen), rättsskydd, förmögenhetsbrott etc.


Frågor om Byanätsforum

  • Vad är syftet med Byanätsforums arbete?

Målet är att göra det enklare för lokalgrupper att bygga och driva nät av hög kvalitet och att frågor av juridisk, teknisk eller ekonomisk karaktär snabbt kan lösas. På längre sikt är målbilden en självständig egenfinansierad organisation som kan företräda byanäten. 

  • Vad tillför ni, ni är ju ett nationellt forum?

Byanätsforum kommer aldrig kunna ersätta det lokala ledarskap som krävs för att bygga byanät. Forumet avser istället kompletterar regionala och lokala försök att organisera byanäten och ge en nationell plattform åt byanätsfrågorna.

  • Vilka är knutna till Byanätsforums organisation?

Byanätforum är ett initiativ från regeringens Bredbandsforum.  Bredbandsforum leds av it-ministern och har en styrgrupp med nyckelaktörerna för den svenska bredbandsutvecklingen. Uppstarten av Byanätsforum har fått aktivt stöd från följande aktörer:

  • Västra Götalands regionen
  • Zitius
  • LRF
  • Hela Sverige Ska leva
  • Coompanion
  • Post- och telestyrelsen
  • Lantmäteriet
  • Telenor
  • Skanova
  • Bynet
  • Ip-Only
  • Rala
  • Nexans
  • Riksförbundet Enskilda vägar
  • Hur ser ni på regionala och lokala initiativ?

Byanätsforum kompletterar regionala och lokala initiativ för att organisera byanäten och söker också samarbete med dessa.

  • När elnäten byggdes ut på landsbygden så gjorde "elföreningar" jobbet på samma sätt som fiberföreningar idag bygger nät. Fanns det någon motsvarighet till Byanätsforum då där erfarenheter kunde delas?

Ja, föreningarna slöt sig samman i olika konstellationer, bland annat " Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering". Samma behov då som nu. http://runeberg.org/nfcr/0019.html